Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRY 32f
at den kan beftå af ganlka många förändringar uti. bergart,
hårdhet, finhet;, färg, lynne och fammanfättning. Förnemligaft böra
väl brynftenar räknas ibland fammanfatte’ hällearter til fandften,
fom med defs korn går graderingsvis uti finhet ifrån det
grofva-fte llipftensgry til det aldrafinafte kifelmjöl, hvilket med konft
kan åftadkommas och hvars enkla partiklar med bäfta’ microfcop
knapt kunna uptäckas. Både den gröfre och finare fandens
fam-manhäftande ämne, eller gluten, beflår uti en lera, fom med defs
olika egenikaper af mer eller mindre eldfaft art famt af mer och
mindre renhet ökar brynftenarnes varieteter. Därtil kommer, at
om leran Ikall ftenhärdas emot luftens åtgärd, kan det intet väl
låta fig göra uti naturens verkflad utan någon inblandning af
järnets limaktiga väfende; hvaraf kommer at en flor del och
ifyn-nerhet färgade brynflensarter, fåfom fvarta, grå, bruna, r6dat
gråna , blå och gula, äro alla mer och mindre haltige, ftenhärdade
järnleror, af nvilka några EngelIke bruna hålla ända til 30 procent
järn och kunna brukas med förmån fom järnmalm. Uti deffa
järnrika brynftenar tyckes järnkalken i fynnerhet vara det ämnet,
fom gör nötningen på flål, hälft den aldrafinafte egg på fådane
ftenar kan brynas.
Af deffa för konfter’ och handtverk få angelägna ftenar tyckes
hvart och et Rike näftan äga fina egna arter. 1 fynnerhet
öfver-flödar England af mångfaldiga föränderliga arter, af grofvare
fand-och finare brynftenar, fom ockfå detta Rikets omtänkte arbetare
förftå at göra begärliga och lämpeliga för hvarjehanda behof,
genom fågning ock flipning, efter ftenflagets art och det ändamål,
hvartil brynftenar kunna komma at användas; antingen at nyttjas
med vattert, hvartil de grofvare och löfare forter äro tjenligaft,
eller med olja, hvartil de finalle och hårdafte äro lämpeligaft.
Sverige äger väl intet många, men goda arter, hvaribland
Or-fa få kallade blåhenar, fom tillika hafva någon inblandning af fin
Ikimmer, äro mäft bekante. Därnäft har jag haft tilfälle at
uptäc-ka tvenne Hällen här i Riket, nemltgen vid Björ/kogsnäs uti
pryt-hytte Socken och vid Glanshammars gamla filfvergrufvor uti
Ne-rike, hvareft finnes anfenlig tilgång af en ganlka fin ochftarktnö-
S f 3 tande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
