Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chemie, Chymie, är en ve t en/kap, fom har til föremål at
känna kropparnas natur, egen/kåper och beftåndsdelar, genom
deras uplösning uti fina grundämnen, eller analytiferande, få väl fom
igenom fynthefis, eller de enkla delarnes fammanfättning.
Den nytta, fom denne veten/kap medförer, vifar fig uti alla
konfter, handtverk, hushållning och menni/kors behof famt är långt
mera känd och viddräckt, än’ at något utförligt därom på defla få
blad kan väntas. Defs ålder uti bergsmanna kun/kapen kan
härledas ifrån Tubal Cain, formodeligen denfamma, fom uti hednilka
/krifter fått namn af Vulcan. Hos Ægyptierne har den
åtmindo-ne varit en florerande veten/kap, ehuru det kan vara ovifst om
Mofes ägt få mycken chemi/k kun/kap om guldet, med mera,
fom en lärd Auftor budit til at bevifa. De nede upfinningar uti
bergshandteringen torde väl af händelfer upkommit, men
metallers och flere rå ämnens förbättrade tilgodogörande får Jkrifvas
enfamt på Chemiens tilväxt. Det /kulle bidraga til föga nytta at
kunna namngifva mineralrikets produfter af jord- och ftenarter famt
malmer och metaller, om man icke genom Chemiens biträde blef
underrättad om deras egen/kaper, halt och tillämpning för våra
behof. Uppå forntidens oredighet uti mineralogien, i brift af
kun-Ikap om defla kroppars grundämnen och fättet til deras
underfö-kande på chemi/ka vägen, dch då känningen endafi grundade fig
på färg och /kapnad, eller då en jord- Ilen- och malmart fick namn
af den ort, hvarifrån hån blifvit tagen, gifvas otaliga bevis 5 och
har både Chemia phyfica och applicata varit och lärer ännu länge
blifva fyfslofatt med denna trafslade härfvans utredning. Innan de
närmade enkla delar, fom uti förening med hvarannan utgöra
desfa kroppar, blifvit kände och innan de fammanfatte kropparnes
förhållande til hvarandra hunnit, eller hinner utrönas, famlar man i
mörker om den verkan, fom bör väntas vid deras blandning famt
de orfaker, hvilka ådadkomma olika effeåer, men utan at känna
orfakerne är fvårt at finna botemedel, eller en grundelig
tillämpning for vifla behof. Huru långt nyare chemici häruti kommit
ock huru mycketr både mineralogie och metallurgie genom deras
B b b 3 ’ under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
