Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våta vägen, och hafva vannit nog kunlkap at med atkomft
til-godogöra hvad forntiden i brift af grundelig infigt förkaftadt, faft
naturen då varit mera gifmild. Om Chemiens många uptäckter
uti bergsmanna kunlkapen blifver vidare tilfälle at anföra
uply-fande bevis vid åtlkilliga uti detta arbete förekommande articlar.
För bergsmanna vetenlkapen är i:o Cbemia metallurgica den
nödigafte. Denne delen af Chemien är ockfå den vidlöftigaiie och
innehåller: — Proberkonften uti fin vidd, hvilken vifar grunder och
handlag vid jord- ften- och malmarters famt metallers förfökande på
deras beftåndsdelar, halter och blandningar — Småltningskonften
vid ftora verken, eller hyttearbetet — Metallförädlingen, men ej
förvandlingen, hvarmed Alchemien på et narraktigt fatt fruktlöft
varit fyfslofatt. — Metallers blandning för konfter och handtverk
famt bearbetande til åtlkilliga behof. — Myntkon ften, fom tillika
fordrar handräckning af arithmetiquen.
Bergsmän tilkommer 2:o at känna Cbemia Litburgicay fom
handlar om jord- och ftenarters underfökning och beredning för
åt-fkilliga handtverk, fåfom för målare, emailleurer, porcellains
Fabri-quer, krukmakeri, tegelflageri, kalk- och gipsbränning m. m. Hit
hörer ock
3:0. Cbemia Hy alur gica y eller glasmakeri, fom vifar fättet
huru mångahanda färgade och ofärgade glafer och fluffer tilredas.
En bergsman får ej heller vara utan infigt uti de flefta öfriga
delar både af Chemia pura och applicata, hvaribland i fynnerhet
kan räknas
4:0. Halur gien, eller läran om falter och
y:o. Tejurgien om eldfängde kroppar och bränbara ämnen,
famt
6:0. Cbemia Cbromatica och Tecbnica, fom handleder
kon-fter och llögder til fäkralle kunfkap om ferniflor, laqueringar,
fär-gor, lim- och kittarter m. m. hvarföre ej kan undgås at äfven
hafva någon infigt uti de öfriga Chemiens delar.
Uti Chemien är ock vanligit at med egna tecken, eller
Cba-raElerer, utmärka de åtlkilliga flags kroppar, fom där til
underfökning förekomma, hvilka tecken en bergsman bör förftå, emedan
de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
