Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D<cdcllcl terra betyder fvartmylla.
Dag1 kallas i fynnerhet af bergsmän öfra öpningen oti en
grufva, eller fchacht j och kunna de äfven härmed forftå fjelfva
jordbrynet, eller bergets och jordens öfre yta, när hos dem
omtalas något vlfst djup under, eller ifrån dagen. Dagarbeten> eller
arbete i dagen, heta därföre fådane grufvearbeten, eller
fkärpnin-gar, fom ännu icke hunnit til något djup.
Dagbyggnader äro de byggnader vid bergverken, hvilka
är o uppe i dagen och ej i grufvan.
Daggångar (Tage - Geh ån ge, Rafenldufer) kallas fådano
malmgångar, eller dagklyfter, fom vifa fig , eller utftryka, på öfra
ftenlagret i dagen’, men ej äro biftåndige på djupet. Malmer, fom
brytas uti gångar af dylik art, få hos Tvika bergsmän namn af
Himmelserze. Se Cancrini unterird. Erd-Befcbreibungf 4 Del, f. 33.
Dagorka, Se Lågor ka*
Dagort, Se stoii.
Dagröfch kallas den gräfning, eller jordrymning, vid foten af
et malmförande berg, fom uptages och igenomarbetas, idär en ftoll
ikall börjas uti fjelfva berget. En fådan dagröfch måfte under
arbetet med jordförtimring förbyggas, innan man kommer under
faft klyft. Se ordet Fårtimring,
Dagflam kallas vid bokverk den finalle flammen, fom
merendels går bort med floden. v
Dagften, eller Dagklyft, kallas den öfverfla delen af et berg,
fom ligger närmaft dagen. Denne dagften är merendels af någon
annan art, än det underliggande berget, ty antingen är den mera vittrad
och mör, eller ock med flera klyfter och lofsnor genom/kuren,
hvarföre äfven gångar falla i dagen mera förvirrade och otydelige
F f f 2 famt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
