Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. då fådane diglar fedan fmåningom upvärmas, fil] exempel oti en
krukmakare-ugn, til defs ändteligen glafet däruti fmälter, och åter
varfamt afkylas, kunna de fedan emotftå fmält blyglas flera
timmar, utan at igenombåras, hvilket för proberare är en nödig
om-ftändighet. Af den infupne oljan vinna diglarne ock den
egenlka-pen at utan rämnor tåla något häftig omväxling af hetta oyh köld,
och om i ftället för grönt glas nyttjas borax, äro de fäkre til
me-tallfmältningar. Om ännu flera fätt at förbättra denna fort
diglar fe- tredje Delen af Potts Litbogeognofie.
Heflilke diglar göras merendels trekantige ofvantil med rund
affpetfad* och trång botten, hvaruti metallkornen kunna hålla fig
famlade, famt gifvas af många förändringar under fina fär/kilta
namn, men här i Riket förfäljas vanligen däraf allenaft tvenne
forter, nemligen fma fatfer, y innom hvarannan ifrån den mipfta af
en fingerbårs til den ftörfta af et qvarters innehåll; och ftora
fatfer , af hvilka den minfta kan innehålla ^ qvarter och den ftörfta i
ftop. — Den andra allmänna forten, fom här förekommer, kallas
Tutlar, helt runda med mycket fpetfig botten och hopdragen trång
mynning, endaft tjenlige at nyttja för malmprofver.
Den eldfafta digelleran, fom grafves nära intil byen
Almero-de, finnes på 10 a 12 alnars djup under några andra hvarf af
damjord, fämre leror och alunlkiffer; och är ljusgrå til färgen
med blåaktiga ränder, ganfka fet och måfte därföre upblandas med
få mycket ren qvartfig fand, fom leran tål for at kunna dreja#
på fkifva. Se Digelfattd.
Defle Heflilke diglar kunna dock föga tåra at vara ftörre än
högft til et flops innehåll, hvarvid de äro underkaftade den
olägenheten at fpricka. Af denna orfak måfte til ftora och granlaga
metaJIgjuThingar, i fynnerhet vid Kongl. Myntet, Blyerts- eller de
få kallade J^pferdiglar nyttjas. Se detta ord. Delte äro ock
tjen-ligaft för gjutftåls tilverkning,’ eller fmältning, (fe GjutJlål) och
äfven för metallarbetare; men ej för guldfmeder och proberare,
emedan blyertsdiglar för de förra fkada färg oCh fmidighet på
guld och filfver, och ej tåla de fenares falta och frätande fluffer.
Hhh 5 Vid
f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
