- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
447

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Drifva (Scbicbt maden, Ofen ausbrennen, eller auslaffen)
kallas vid masugnar och andra fmältugnar, då fmältningen Hutas,
eller då intet mera kol och malm upfättes, utan, efter fidfta utflaget,
alt går neder i botten, blaftern ftälles, bröftet nedbrytes och
ugnen affvalas.

Drifva betyder vid guld- och filfverfmältning, at genom en
färlkilt procefs rena defla metaller. Se härom ordet Drifning.

Drifva fages det ock i masugnar, när kolen efterhand
förtäras och fjunka, eller at det- drifvit en upfättning, när det fjunkit
i masugnspipan få långt, at en ny upfättning där kan rymmas.
Samma talefätt brukas ock vid flera fmältningar.

Droppften (Tropjftein\ Stala<ftit, kallas egenteligen figurerade
kalkftenar, fom tilkomma af något kalkvattens drypande genom tak
och hvalf uti underjordifka grottor, hålor och gamla grufvor, eller
genom uråldrige hvalf och källrar, fom med rent kalkbruk blifvit
murade. Droppften formeras på det fättet at det fmåningom
genom fina rämnor framfilande vatten uti fådane öpna rum efterhand
utdunftar och lemnar defs kalkparticlar qvar, hvaraf genom tidens
längd ändteligen blifva aldeles fådane conifke piggar, fom likna
takifar, få väl hängande, fom upftående, och ifrån bottnen, eller
folan, upväxande suti oräkneliga många föränderliga fkapnader af
orgelpipor, djur, bilder, zirater och pelare, ifrån 1 tums til 2 a 3
qvarters och ftundom några fots diameter $ beftående alla af en
mer och mindre hvit, eller gulaktig, faft och fpatgrynig kalkften,
fom lägger fig ikalvis, eller det ena hvarfvet utom det andra, och
hvaraf de hängande coner merendels äro til en liten del ihålige
uti deras axis, fom äfven märkes på takifar och aldramäft på de
mycket /Köra ftalafliter, hvilka finnas uti gamla källarhvalf.

De förnemfta ftällen, hvareft droppftenar gifvas til betydlig
mängd och ftorlek, äro i fynnerhet på Harz uti åtfkilliga
märk-.värdiga grottor, fom där finnas, och ibland hvilka Baumansbbble
är den ryktbarafte. Härom kan vidlöftigt läfas uti Behrens
Her-cynia curiofa. Därnäft är ock for flala&iter bekant
Klutterbergs-btib/e uti Weftjhaleii, utom många andra, fom Vormius uti defs
Mufeo befkrifvit. Dropp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free