- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
462

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då läran om varmans beftåndsdelar och defs figerande uti
åt-fkilliga kroppar m. m. hälft öfverlemnas til de lärdas närmare
utredande, återftår för den praftiika delen af bergsveten/kapen och
metallurgien, fåfom det nyttigafte och för en bergsman
angelägna-fie, at känna eldens verkningar och egenikaper: at kunna lämpa
detta kraftiga medlets ftyrka til alla behof efter viffa grader: at
förilå huru häfta verkan kan erhållas med minfta åtgång af
brän-bara ämnen: at härtil kunna för alla behof inrätta tjeniigafte
eld-ftäder och ugnar efter de forbränlige ämnens olika egenikaper,
med mera, iom af Hr. Cramers metallurgie och flera nyare
me-tallurgiika famt chemiika afhandlingar kan inhämtas.

Eldar kallas vid vändroftning de hvar efter annan följande
roftbränningar, fom ikärftenen måfte undergå. Se Vändroftning.

Taga ela fäges vid tackjärns och grytors gjutning, då et
up-tändt ftickblofs af fkummaren hålles öfver gifleln, eller inloppet
af det uti fanden neddämde lermot, kort for än järnet ingjutes,
hvarvid den uti motet inneflutne eldfängde luften antändes och
med en liten fmäll famt under blå låga utfar, hvilket är nödigt til
förekommande af gallror och järnets kokriing- Sjelfva denne
förrättning heter gifva eld, elleY ge eld.

Elda är vid flamugnar det famma fom at inkalla de
erdnä-rande ämnen, fåfom ved eller dylikt, uti eldtrumman, eller
Fyrbä-let. Vid Ty/ka ugnar heter det Scbiiren.

Eldhårdningar, eller eldfafta ftenar, kallas de ftenarter,
fom enfamt, eller utan tilfats, uti en vanlig klenfmeds-äfja, under
en half timmas blåsning eller något mer, icke kunna fmältas med
koleld til flagg eller glas, och fom efter bränning icke heller
förfalla til pulver, eller grus. Sådane äro rena Qvartfer, eller de af
qvartskorn fammanfatte fandftenar: blandningar af Qyarts och bvit
Skimmer, med eller utan inblandning af Speckften: alla arter, fom
hafva en eldfaft lera til grundämne, och där ingen kalkjord eller
järnhalt ingår, hvilken gemenligen yppar fig med fvart, brun eller
röd färg. Se vidare Ställften.

Fullkomligen eldfafte, eller fådane, fom icke kunna fmältas

för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free