Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIN
fluflfc., fåfom faltpetter, borax, glasgalla, potta/ka, eller ock med
hepar fulphuris, då filfret af flera oädla metaller kan vara
blan-dadt, fes af Herr BergsR. von Engeströms Laborat. Cbymic,
3:dje ftycket, f. 61 o. f.
Uti meja vidftrackt begrepp kan väl under finering förftås flere
olika fatt at rena metallerne ifrån oarter och främmande ämnen,
fåfom: at finera guldet på torra vägen, medelfl gjutning genom
ai>-timonium och cementeringj eller på våta vägen, genom uplösning
och fälltjing: at finera filfver antingen på fmältningsvägen, fom nu
fagt är, eller genom uplösning och fällning: at rena kopparen
genom fegring och gärning famt järnet genom omfmältning och
fmid-ning ha. m.} men fådane fineringsmethoder komma egenteligen
under namn af Skedning, Gärning, Hammarfmide och Fdrjkam. m.
äfven fom vid hvarje metall fär/kilt, at förklaras. *
Finerklir kallas den runda vindtugn, fom vid
filfverfinerin-gen formeras, medelfl löft uplagde och uti krokig fkapnad flagne
tegelftenar, til kolens innehållande omkring och öfver finerteften.
Finerplåt kallas vid filfvers finerande på teft en rund
tack-järnshäll, hvarmed teften betäckes ifrån infallande kol.
Fiperteft är en af ben- eller träafka, eller af begge tillika,
uti en rund murning eller ftark järnring inflagen härd, med en
efter et cirkelfegment gjord urhålkning, hvaruti filf^r renas ifrån
bly och främmande förbränliga metaller. Se Finering.
Finprof kallas de prof, fom göras på metallerne at finna
deras renhet, ell^r til huru flor mängd en metall kan vara med
någon annan inblandad. Sådane finprof anflällas af därtil förordnade
proberare, antingen at underföka halten af de ädlare metaller, fom
nyttjas til vifla arbeten, eller mynt, eller fom komma ifrån flora
fmältverken. Guldet proberas, fedan det på capell är /kildt ifrån
förbränliga metaller, merendels genom qvartering med renafte
filfver och vidare afföndring därifrån medelfl Ikedvatten. Se
Qvar-ter ing.
Q q q 2 Silf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
