Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
järnsfmide, fåfom mera lättfmält och beqvämt at vilja fär/ka, men
måfte dock til den ändan förft brännas, eller upglödgas uti en
fär-/kilt ugn. — Flofs, eller Flofseifen, kallas detta järn i anfeende
därtil, at det iläppes flytande utur ugnen, til ikilnad ifrån Stuck,
eller fådane järn- och flålfmältor, fom uti fmärre ugnar, StUckofett
kallad*, til verkas. Se Styckugnar och Järnets Hifioria f. f 86,
891» 893-
Denne flåljärns tilverkning går nog nära til det famma, fom
under namn af Gofs fmältes uti Blauåfen och brukas i Sachfen
vidi Läfkfmidej men defle produfter böra dock ej confunderas,
fåfom af olika malmer och på något /kiljaktigt fmältningsfätt
tilkomne. Jämnför Blauöfen och Flofsåfen.
Flofsöfen äro fådane fmå ty /ka masugnar, allenaft 7 a 8
alnar höga, fom allmänt brukas^pti Steyermark och utvändigt äro
af gråflen, med en uti ägglik /kapnad af hårdt inflagit ler
formerad pip a, eller fmältrum, hvilken innehåller til fyllnad ungefär 40
tunnor kol. Vid defla ugnar Ikall vara obferveradt .at til hvarje
centner Flofs ej åtgår mera än 2 4 fat kol och fåledes hälften
mindre än uti Stiickofen, famt £ mindre än til det tackjärn, fom
blåfes i masugn. Se Hr. Ferbers Abbandl. iiber die Geb. und Bergm.
in Ungarn f. 273 o. f.
Flotcl kallas en flark klots af hårdt trä) fom uti bårrbänken
vid gevärs - faftorier flyter uti fpånträfHor fram och tilbaka, och
på hvilken flota böfspipan fäfles, då den fkall bårras.
Flota, eller Tängflota, kallas ock vid tråddragerier en fådan
träklots, hvarpå trådfaxen, eller tången, är fäftad och löper fram
och tilbaka under dragningen. Denne flote kallas ock Sa/.
Flodera kallas den lera, fom drager vätika benägit til fig
och därmed håller fig flytande fom en tunn gröt. Uti Näsby
Socken i Öftergothland, där den finnes, har den blifvit nyttjad til
murning och väggkliftring, eller hvitlimning. Den gäfer ej med
fkedvattén och är af naturen med mycket fin fand inblandad famt
bör därföre förfökas til klinkert, eller tegelbränning, utaninbland-
R r r 2 ning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
