Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ i) Uti fmaltningshetta har den en befynnerlig ftark attraftion
til gips ocji finaltet därmed ganika lätt, uti medelmåttig hetta,
til et hvitt opakt emailleglas utan gasning. Hjelper ock flera
bergarter af kifel, kalk och ler til lättare fmältning uti flora ugnar,
hvaraf den hos bergsmän fått namn af Flufsfpat och har en få
/kärande art, at den i fmältning fönderfräter diglar och ugnshärdar,
om den ej modereras med något trögfmält ämne.
k) Med vitriolfyra diftillerad utdrifvap en egen flags fyra,
hvarom fes under ordet Flufsfpat sfyra.
Uti England brytes i fynnerhet en bläaktig och gredlin- eller
amethiftfärgad flufsfpat til flor myckenhet uti Derbyfhire vid
Der-hy, Matlock, Winfler och flereftädes. Den kallas éär Blue-Jobn,
eller B/ueftone, och användes til allehanda fmå ornamenter, fåfom
Piedeft aller, Pappersballare, Urner, m. m. hvilket alt tilverk?s
genom fågning och flipning, eller ock medelft fvarfning, och har
et ganika prydeligit utfeende. Denne Blueftone förefaller ofta uti
drufer och cubilka cryftaller.
En ömnig tilgang på flufsfpat af åtlkiliiga färgor, fåfom hvit,
fmaragdgrön, amethiflfärgad, violett och blå,; finnes ock, jemte
blyglans, uti Skåne här i riket, i fynnerhet omkring
Cimbrits-hamn uti Gladfax och Näbbelöfa focknar. Se vidare Kongl. Vet.
Acad. Handl. 1786 f. 34, 39. — Här anmärkes at endaft de
färgade, men ej de hvita arter, bfifva genom värmning lyfande i
mörkret.
Denne ftenarts olika, röda, gröna, gula, blå- och
gredlin-fär-gor komma alla af järn, få mycket hittils kunnat rönas. Jemte
alla ädla ftenars färgor, äger flufsfpaten jämväl flundom
fullkomlig klarhet och då defs fkapnad tillika är cryflallinilk, i
fynnerhet oétaedrilk och cubilk, förekommer den ofta under namn af
oäkta Sapbir, Ametbifl, Smaragd och få vidare; men /kiljes lätt
ifrån äkta ftenar emot en god fil. Om flufsfpatens förhållande med
järn fe Järnets Hiftoria# och om defs nytta uti porcellains
til-verkning fe Porcellain.
Vid tylka bergverken är flufsfpaten bekant under namn af
Bergblume och Bergmutter, emedan den räknas för en god
anvisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
