Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÅR
T42
let, omkring forman, öfver timpen och flereRädes, til olägenhet
för fmältningen. Sådane malmer äro mycket rika, tunga, fvarta
och något glänfande, grofkomige, löfia, litet rödbräckte,
medförande foga, eller ingen bergart, om ej litet qvarts. Jämnför
ordet Järnmalm.
Ehuru rikhaltige defie dags malmer äro, i det de innehålla
emellan 60 och 70 procent järn famt dragas pulveriferade, lika
fom järnfilfpån, hel och hållne af magneten, få är dock ofta
mödo-famt och fvårt at’uti fmå digelprof utbringa deras rätta järnhalt,
emedan de antingen uti en färlka rufa tilhopa ibland daggen och
glafet, eller ock gå hel och hållne til fvart dagg famt vifa fåledps
harutinnan nog nära famma egenfkaper fom et fmidt järn. At uti
digelprof kunna bringa fådane malmer til ren fmältning och et
or-denteligt korn, är därföre nödigt at de, pulveriferade, både länge
och med dark hetta förut rodas på Ikärfvel uti proberugn, hvarvid
de gemenligen, nädan fom rent järn, få en liten tilväxt af 2 a 3
procent uti tyngden. En liten tilfats af koldybbe under
rodnin-gen gör ock god verkan til en hemligt medföljande fvafvelfyras
utdrifvande. Den fålunda rodade malmen kan fedan afblåfas med
den för järnprof förelkrifne Huden, häld méd litet tilblandadt
blyglas, til |:del emot malmens tyngd. Se Järnprof i
Fårfkjårn (Frijcbeifen) heter vid ty/kfmide det uti härden
inlägde tackjärnet, fom under de af förra fmältan til dänger
uträckte fmältdyCken nedfmälter och efter förrättad räckning
arbetas tilhopa med daggen til en but, hvilken fmeden, medeld
bäl-jornes igendående och kolens afdragande, låter på en liten dund
affvalna och dadgas, få at den helt och hållit kan upbrytas och
läggas på rena kol at åter fmåningom nedfmäita, eller, fom det
kallas, gåras til fmälta. Se Tyjkfmide.
Färfkigt tackjärn betyder väl i allmänhet det hårdfatta, fom
lättad farlkar; men uti Tabergs bergslag fördås härmed det fom
är fegt och nödfatt.
När tackjärnet är för qvickt och trögt at färlka får det vid
fylka järnverk namn af Sauereifen.
Fär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
