Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2:o. Glas af väl bränd och atlutad ormbunke - alka gäfer intet
med fyror och gelatinerar ej heller, men löfes dock ganlka "litet.
Då fdrenämde gelatiner väl edulcoreras och långfamt torka,
blifva de hårda, men brida fonder i fmådycken: upglödgade
kunna de fedan intet löfas af fyror och likna i fådant affeende
naturliga ftenarter, fom ock på något dylikt fätt tyckas hafva tilkommit.
Häraf kunna åtikillige nyttige ilutfatfer dragas, fåfom:
a) At kalken är et nödvändigt bidragande ämne til denarters
gelatinering, ehuru den i fynnerhet ådadkommes af kifeln och
händer allenaft då, när deffe begge arter äio uti en vifs proportion
emot hvarannan. Huru vid gelatinering tilgår, fes närmare under
Zeolitb.
b) At grofva glasforter, där mycken alka ingår, ej med
fä-kerhet kunna emotdå uplösning af fyror.
c) At trapp uti glasfatfer kan bidraga til bedånd emot fyror.
d) At å/kan af ormbunkor är mind benägén at uplöfas, o. f. v.
Se vidare Kongl. Vet. Acad. Handl. I7f8 f* 286.
Gelf, eller Gelfty kallas i Ungern vanligen fådan kies, fom
håller guld och ftundom den fom håller filfver. Gelfer% däremot
bétyder vid Neufohl en gul kopparmalm , eller kopparkies, fom
håller 8 til io procent koppar, men intet filfver. Se Ferbers
Abbandl. uber die Geb. und Bergm. in Ungarn f. 47, 15:9, och
von Borns Bref til Herr Ferber f. 217.
Gemma divi Stephan i, Se A got.
GemS kalla tylka bergsmän den denart, fom träffas då man
förd kommit genom damjorden in på berghällen.
Emedan tylka Erzgebiirge, eller hällearten uti deras
malm-förande berg, näfian allmänt bedår af Gneis, få kan ock Gems, i
anfeende til denämnet, räknas at vara af enahanda art. Den
finnes hos Wallerius, uti defs Syft. Min. T. 1 f. 411, vara uptagen
ibland hällearter, fåfom en Ikifrig Ikimmerrådande dälldensart,
men kan ock vara en annan lås, Jkolig, vittrad och likafom
mur-ken bergart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
