- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
601

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»deliquefceradt Sal ammoniacum fixum, falles den med vitriolfyra
til en gips; dock ej fullkomligen.

Om krita, eller kalkjord, måttas med vitriolfyra, upkommer
äfveivdäraf en art gips, fom likväl intet får den egenikapen at få
fullkomiigen hårdna efter upblandning med vatten, fom den
naturlige. Om gips uti naturlig’jordaktig form jämnför ordet
Berg-mj6l. Den har förefallit ömnigt uti Chur-Sachfen och vid Hall, och
ej beftått af annat än förvittrad gipsfpat. Sé Vogeis Pracl. Min.
Syft. f. 5-9.

Gipfen har den egenikapen * lika med kalk, at kunna löfae
uti 1000 gångor få mycket kokande vatten, eller få .at 8 .gran gips
lofas uti 8 unce vatten; i anfeende hvartil den ockfå af Hr. Prof.
BergmAn och flere nyare Chemici blifvit räknad til jordaktiga
me-delfalter, under namn af Calx vitriolata. Defs rättighet at Hå qvar
-ibland ftenrikets prydeligafte allier blifver därigenom intet
for-minlkad. *

’ Gips finnes på fomlige orter uti hela berg, fåfom uti
Mont-martre nära vid Paris, hvarifrån vårt rike äfven målte taga fina
behof, få vida den här ej blifvit funnen annorlunda än uti tunna
lager ibland kopparmalm vid Falun och uti Andrarums Ikifferbrott,
vid Besninge koppargrufva famt, i form af Sinter eller Skorpften»
uti gamla grufvor vid Wäftra Silfberget.

Gipfen förefaller under mångahanda lynnen och tilfällige
fär-gor. Den finalle och dyrbaralle får namn af y^tabofter. , Se
detta ord. Den, fom tyckes vara fammanfatt af många trådlika.
cry-Haller, kallas Æabaftrit. Se ordet StrJ/gipf. Den bladige
fpat-lika får egenteligen heta Selenit, eller Gipsjpat, och är eljelt den
famma fom rätteligen kallas Marienglas, eller Glacies Maria, fä
fnart den är klar och genomikinlig lamt kan delas uti tunna,
något litet böjliga lameller; men bör ej förblandas med en art
glimmer uti flora Ikifvor, fom är känd under namn af fyfsgfas, ej
heller med den klara rhomboidalifka Dubbelften, fom hor til
kalk-Ilägtet och äfven kallas Islands Cryltail Se Dubbelften.

All gips kan med Ikäl kallas cryltalliferad, fåfom varande et
terreilriikt falt, ehuru cryltallifation uti de täta itycken är både
1 G g g g otydelig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free