Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utur famma vatten deponerade jord har förhållit lig fom kifel, med
gan/ka litet kalk blandad. Kålfven har äfven inuti, få högt fora
vattnet (lått, varit matt och utan glans.
Genom rifning uti en polerad glasmortel har ock vatten
blif-vit grumligt och mjölkfärgadt, men efter några dagar deponerat
allenaft et fint glaspulver, och för öfrigit förhållit fig fom annat
rent vatten.
Af flera rön är ock funnit a t i fynnerhet de glasforter,
hvar-uti någon kalkjord ingått, äro benägne at af fyror med tiden
angripas. Vanlige bouteiller, uti hvilkas compofition oraffinerad
pott-afka nyttjas, hafva blifvit tärde af rhenfkt vin och flera fyror.
Ibland alla fyror är dock ingen, fom få förmår löfa glafet,
tillika med defs kifeljord, fom den nu mera bekante Flufsjpatsfyran.
Se detta ord.
Glas uti fitt renade tildånd liknar uti klarhet nog nära den
bekanta bergcrydallen, men blifver uti hårdhet vida efter.
Berg-crydallens och kifelns grundämnen hafva förmodeligen varit uti
någon vätlka uplöde och ändteligen, efter dera tufende år, däruti
hårdnat. At denne vägen kan vara möjelig, fes af Herrar Bergmans och
Achards rön, genom kifelämnens uplösning antingen uti
flufsfpatsfy-ra, eller uti en concentrerad luftfyra (fe orden Bergcryftall och
Adla Stenar), men männilkors korta lifstid hinner ej afbida defs
til-hårdnande. En annan method måde därföre uptänkas, fom
kunde göra fkyndfaminare verkan , och borde befiå uti crydallens
til-verkning på torra vägen. Härvid mötte likväl den fvårighet, at
det ämne, fom til glasmateriens beredande erfordrades, borde väl
vara det famma fom naturen nyttjat, nemligen en ren kifeljord,
men denne få väl fom de öfrige enkla jordarter, kan ej enfamt
bringas til fmältning, eller til liquid form, uti naturlig eld.
Förfa-renhet, eller en blott händelfe, har då lärt at kifeljorden af ingen
ting få lätt uplöfes uti fmälthetta, fom af et fad alkaliikt lutfalt,
hvilket tillika förmår at längd uthärda den hettan, fom kifeljorden
behöfver til fmältning. Flere dylike falter med alkaliikt
grundämne, fåfom Saltpetter, Borax, eller Sedativfqlt, Sal fujibile
mi-crocosmicum af.urin, eller phosphorifk fyra, äga väl ock denegen-
fkapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
