- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
619

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gningshetta blifva mjukt och komma til fmältning, göra at glaskärit
uti hushållningen och uti chemilka arbeten måfle handteras med
mycken varfamhet, famt at de ei kunna uthärda den hetta, fom
til vifla operationer erfordras-’ DpfTe briflfälligheter kunna til en
flor del forekommas genom den upfinnjng, fom Hr. db Reaumur
forft upgifvit uti Pariulka Memoirerne för luren 1727. 29 och 39,
rörande fattet at förvandja glas til pn art porceljain, Hela konflen
beflår däruti at glafet, fom fkalj undergå en lådan förändring,
fläl-les uti et eldfafl käril och ompackas med pulver af fådane ämnen,
hvilka, utan förändring, tåla en något långfam och fiajrk glpdgnings-_
eller cementationshetta uti ijutne käril." Sådane materier äro i
fynnerhet kohlybbe, benaika, kalk, kifelmjöl, gips, eldfafl iera
och qvartsfand, Med hvilketdera af fådane pulver glafet inpackas,
och hålles uti en fmåningom tiltagandp famt några dygn paflående
glödgningshetta, vid den grad, fpm fordras til gement jporcellains,
olier krukkärils bränning, förändras glafets natur, ptfeende och
glans, ty det blifver dä uti brottet förfi likafom trådigt, hvitt och
o pakt, eller allenaft halfgenomijpnligt, liknande därutinnan något
nära äkta porcellain, och får en fiprre hårdhet, få at det ger eld
emot flål och kan rifva, eller Ikära, annat glas. Det tål äfven at
ifrån iskalt hafjigt fättas uti kokande vatten, utan at fpricka, famt
å’r utom defs mindre /kört emot ftötar och uthärdar dubbelt fiarkafe
hetta än annat glas, innan det fmälter.

Med kolllybbe, eller fot, på lika fatt cementer adt,får det en
grå, eller fvart ytaj men med de andra nämde pldhärdjge
ofärgade ämnen behåller det äfven en matt hvithet på ytan. ’ Herr ob
Reaumur har i fynnerhet til inpackningen recommenderat antingen
ren gips enfamt, eller blandad med någon eldfafl fand.

Herr Lewjs uti England har uti et bihang tji defs Hilloria
om guldet, f. 42f o. f., i tylka öfverfättningen, genom många
up-lyfande forfök vifat;

At detta intet lyckas med andra forter glas än fådane, fom
äro t il ver kade enfamt med alkalifka falter, eller med gemen
pott-afk-a och flint- eller kifelfand. Hit höra hvarjehanda forter gröna
och gemena bruna bouteilleglafer, i fynnerhet fjranfka; men
där-« I i i i 2 emot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free