Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glasera finnes dels ikifrig, dels anlkuten uti cubilk, oflaedrilk,
eller polyedrilk cryftallform, eller ock uti angefloger och hårlik
Ikapnad på hvita fpater, emellan lamellerne., eller ock på qvartfer.
Den tärningartade gifves ibland af en tums ftorlek. En de4 kan
ock vara helt fpröd och liknar fahlerz. Ofta är glasera med
fär-gor ånjupen, eller Pfauenfcbweifig, fåfom, til exempel, vid
Johann-georgenftadt i Sachfenj en annan gång har defs yta grön eller
vio-fett färg, fåfom vid Schemniz. Se von Borns Lithopbylacivm, %
Del. f. 73, 74, och Ferjpers $in. Gefcb. verfcb. Lånd. f. 276.
Vid Joachimsthal i Böhmen finnes den rikafte glasera, fora
håller ända til 180 marker filfver på centnern. I förra tider
er-höllos därutaf få flora och derba ftyeken, at åtfltillige prydnader,
fåfom pyramider, fmå flatiier, m. m. af denna glasera
förfärdigades j ocn flere fådang arbeten forvaras ännu i Churfurfteliga
cabi-nettet i Dresden. Se Ferbeks Min. Gefcb. von Böhmen f. 79.
Glasera föfefaJJer eljeft vid åtflcilliga unger/ka bergverk, under namn
af Weicbgewåcbs, och berättas hålla 100 marker filfver på centnern
vid’Schemniz, men intet guld, ehuru näflan alla andre glanfer och
de flefte gångarter i denna orten äro gu|dhaltige. Uti
Pacherftol-len vid Sch.emnil vifar den fig ftundom, dels uti cubilka
cryflal-ler, dels fprod och mulraig, då den kallas Röfcbgewåcbs, hvilken
fenare glaser/.-art vid Kremniz ofta är i följe med gyldi/k kies,
och är rätteligen en med flörre mängd fvafvel jnineraliferad
glasera. Den håller ofta 4 til 500 lod, men ännu oftare 80, 70 eller
ock 1% lod filfver på centnern. Vanlig glasera däremot, eller
Weich-gewächs, gifves fällan vid Kremniz mera. Se Frrbers Abbandl.
iiber die Geb. und Bergen. in Ungarn, f. 22, f2 och 122, famt Hr.
HofR. von Borns Bref til Hr. Ferber f. 218- Vid Kungsberg i
Norige faller glaserzen fom ofta.ft dpls derfi, dejs angeflogen, ud.
en hvit kalkfpat.
Glasera fmälter ganlka lätt uti glödgningshetta, och kan renas
genom drifning på capell, utan föregången forflaggning med bly.
Dock om något järn däruti finnes, ia hänger fvanet ganlka envift
därvid, men Ikiljes fäkrafi därifrån, och filfret bringas utan afgång
in uti bly, om malmen fmäjtes til en art blyften uti digel med
fyra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
