Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Til glasurfärgor nyttjas metalliske kalker, som äga bestånd uti
elden, såsom: til grön färg aes ustum, eller kopparslagares glödspån: til blått ren koboltmalm, väl calcinerad och sammanrifven med 2
eller 3 delar crystallglas: til violett färg magnesia nigra, eller
brunsten: til gult så kalladt neapelgult (se detta ord): til röd färg,
præparerad crocus martis (Se Järnets Historia s. 691.); och til svart
Crocus martis med litet kobolt. – Huru glasur kan erhållas med
en vacker skiftande guldfärg, medelst rök af halm, eller andra
ämnen ses af Kongl. Vet. Acad. Handl. för år 1747 s. 68, och om
glasur, eller emaille, på koppar- och järnkäril se samma Handl. 1779 s. 196.
En annan art af glasur på kokkäril af koppar, eller järn, kan
göras med en stark fernissa af copal, uplöst och kokad med
terpentinolja och sedan upblandad med en förut kokad god linolja. Med
denna fernissa öfverstrykes en väl varm järn- eller kopparpanna,
eller castrull, 2 a 3 gångor inuti, och upvärmes sluteligen uti en
tjenlig ugn, til dess fernissan börjar röka och blifver helt
mörkbrun, utan minsta tecken til klibbighet emot fingret, ehuru ännu
varm. Öfverdrag med sådan fernissa har, efter gjorde försök med
åtskilliga vätskors och matvarors kokning, förhållit sig ganska stark.
Rent vatten, som däruti blifvit kokadt, har behållit sin klarhet,
utan osmak. Den har ej kunnat uplösas hvarken af Spiritus vini,
eller af stark saltlaka, lut, ättika, eller utspädt skedvatten. Ärter, kål, m.m., hafva däruti blifvit kokade, utan osmak och utan
minsta spår af uplöst järn, eller koppar. Den kan således med mera
säkerhet nyttjas vid matredning än någon slags förtenning, hvarvid
altid skadelig metallisk uplösning kan befaras, utom det at
kostnaden är vida lindrigare än förtenning. Se härom Bindheims Försök uti Crells Chemische Annalen, 1784, 7:de stycket s. 5.
Samma verkan och styrka äger äfven en god
bernstens-fernissa, med linolja kokad. En stark linolje-fernissa, ensamt försiktigt öfverstruken och inbränd, tyckes gifva et nästan lika varaktigt
öfverdrag, som står emot alla, äfven mineraliska syror, och kan
föga af något annat än en stark alkalisk såpsjudarelut uplösas. Den
här förut nämde och uti Kongl. Vet. Acad. Handl. för 1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
