Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bud til rika arter af glaserz och rothgiilden m. tn.’ ’ $e Ferbers
Abbandl. fiber die G eb. und Bergw. in Ungarn, f. 18.
Grena fiff fages en gang, då han fprider’fig i flera delar,
Éntingen i ftrykning, eller ftupning. Detta /ker på tvenne fätt:
iso. Då gången delar ftg i flera ftnå drammer, ^lvilket kalias
fördrumning. Se ordet Fårarummas.
2:o. Da gången delar fig i två, eller högfl tre ftörre grenar,
hvilket i fynnerhet får namn af Grening. Vid en fådan grening
händer antingen at defle grenar åter förena ftg til en gång; eller
ock /kiljas de alt längre ifrån hvarannan, utan at vidare komma
tilhopa. —^ Berget, fom är emellan gångens grenar, kallas Kilberg.
y Griffelften kallas en ljusgrå, eller grönaktig mergelfkiffer,
fom finnes vid Kinnekulle /i Wäftergöthland och ligger uti enflo,
eller flöts, under flera däröfver varande bäddar af flolägriga
kalk-ftensarter. Den öfverfta får namn af Tdlgften, är grå, tät och
jämn, famt brukas til trappften, m. m. Därnäft följer Rodften,
fom är dugelig til gålfften. Därunder ligger Gårften, fom äfven
är röd, men knölig och odugelig til huggning, och under denna
kalkften8bädd plägar Griffelften vidtaga, ftundom på ii alns djup.
, Grimma, Båljgrimma, är et järn, fom fitter på
bakgafve-ien af baljlocket, för hammarfmeds träbäljor. Den omfattar med
nedra ändan undra kanten af gafvelen, och är med den öfra krökt
omkring ftråkträdet, fom ligger ofvanpå bäljlocket, tjenande til
ftyrka för bakgafvelen och ftråkträdets fäfte vid lyftningen. Dfefs
Ikapnad fes af den under or^et Baljor bifogade ritning.
Grimftång, Se Fårtenar.
Griotte är en röd marmor ifrån Autun. Den fnnehåller,
utom 57 procent kalk, en rödlätt /kiflfer, jemte 2 procent järn och
litet magnefia. Se Kirwans Mtneralogie, f. 57*
Groffpeifig kallas den malm, eller ftenart, fom béftår af
‘ O o o o 3 grof-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
