Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aa flå i fara af antändas. Bäfta verkan erbåDes då, när
tilmak-ningar och krutfprängning om hvarantian, eller ömfom, kanna
nyttjas , få at då berget genom fprängmng. blifvit ojämnt af atftående
klintar, kan bränning med ftörfta förmån an ft alias.
” r ’ ’ med krut tilgår, fes under orden Berg-
ch orter fordras dock, vid bergfprängning’,
flere förftgtighetsmått än på öpnaberg, eller jordflenar, ofvan dag,
fåfomat bårrbålen för en ort-flofs ej böra Aås djupare än 12,
if, ’eller högft 18 tom, emedan föga verkan eljeft erbdlles af
/kottet, hälft uti roten af ortdrefvet, af den orfak at vid djupare
bårr-ning en>del af hålet, eller krutkammaren, altid flår qvar och det
öfra Aår enfamt ut: at befparing i krut vinnes med fmala
bergbårar och at en mans bårrning därföre ofta är förmånligaft: at
berget måfte vara väl tätt och fritt ifrån lofsnor, hvilket förut med
berghammaren bör underfökas: at brytningen få inrättas, det
ftros-far, pallar, eller tmdanfail, kunna vinnas, hvaruppå bårrning och
fprängning med få mycket ftörre fördel fedan anftälles: at ftarka
fkott ej brukas, där man har anledning at frukta fvaga bergfäftens
/kadande, eller några tomma /kölars öpnande til vattufig nj- m.
Men uti ftora öpnagrufvor, med ftarka väggar, är denne
varfam-bet öfverflödig.
Med hammare och kil (Scblägel und Eifen) uträttas föga uti
våra hårda bergarter. Brytningsfättet med deffa verktyg kan
en-daft nyttjas vid fådane grufvor, där malmgångar och berg beftå
af löfa Kalk- Gips- och Lerarter, eller ftenhärdade leror,
Speck-fien, Skinnjlag och Glimmerberg, jemte många lafsnor, drusbål
och Smårélyfier, famt falband af Speek/len, Ockror och Leror,
hvaruti krutfprängning ej kan göra nåaon verkan,-och -där antingen
ädlare malmer, lättfraälte metaller, arfenikali/ke inblandningar, eller
eldfängde luftarter m. m., ej a tåla någon tilmakning, eller eldfättning.
Arbetet med Scbldgel und fyfen går lättaft, där malmgåagen
har någon aflofsning ifrån hällearten af fmörklyft, eller /kifrigt och
lättbrutit faiband. Deffe verktygs /kapnad förklaras med ritning
under ordet Grufveredfkap, Tab. XIII, Fig. 16.
Grufve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
