Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven glaserzer. Se Ferbers Min. Gefchicbte verfcb. Länd. f.
273.
Et fådant filfverhaltigt hvitt Gubr, eller Bergmjölk, fom det
af några kalias, /kali år 1696 ömnigt hafva utflutit uti Juthylls
faltorten vid Sala. En annan blöt filfverhaltig lerart har ock flått
-på bottnen uti födra Kungsrymningen och Storgrufvan, fom hållit
I a li lod filfver på centnern. Se Bromells Mineralogit, Cap.
XII, §. 2.
Utom de förenämde metalli/ka guhrer, fom enfamt borde
behålla detta namn, få vida de kunna vara mycket rika af .uplöft
filfver, räknas äfven härtil andra Ierartade, fom fällan äro
metallförande, fåfom Lac Lunet, Stentndrgy Bergmjöl, Gilbe, Bräunet
m. fl., och antingen äro eldfafta leror eller järnochror, hvflka ofta
Annas uti daglkorpan och vanligen ej innehålla filfver, om icke
-handelfevis något gedieget däruti infaller, hvaremot uti guhirer det
metallilka tyckes af fvafvelånga vara uplöft.
När en fådan hvit mjölklik suhr läker ut i malmgången, fäga
Tylka bergsmät: des Ganges Kraft gieret durcb das Geftein.
Namnet Guhr torde fåledes kunna härledas af Ty/ka ordet Gieren.
Om de öfriga fiJfverhaltiga jord- "och lerarter, fåfom Muhay
Gilbe, Bråune, Gånfekötig Erz m. m., fes under deras fär/kilta
namn.
Guld är den ädlafte af alla bekanta metaller, fom intet un*
dergår någon förflöring, hvarken af eld, luft, eller vatten: äger
den högfta gula färg: är tyngfi och fmidigaft af alfa famt kan
bringas til de aldratunnafle bladT
1:0. Färgen är få hög och vacker, at den intet med konll
kan fullkomligen och med lika beftånd eftergöras. Genom vifla
blandningar af zink och koppar kan den väl med tämmelig likhet
härmas; men vid ftrykning på en fvart proberften kännes iätt, af
det minft öfvade öga, et rent guldflrek ifrån oäkta, och en droppa
Jkedvatten rörer ej det förra, men det fenare uplofes och förgår.
Guldets färg kan väl fmutfas, men renas uti elden, fom eljeft
forflörer alla oädla metallers färg på ytan. Defs färg höjes och
renas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
