- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
722

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

torde ock hända, at om filfver vid förföken til fattes, fom Becher
brakat, erhålles något gran guld,emedan fällan något filfver lärer
gifvas, äfven uti bly, fom ej i någon ’mån är gyldifkt, celler fom
Cj kan blifva det genom en vidlöftig operation, hvaraf man lätt
kan blifva bedragen famt därvid förlora både tid och koftnad. Det
“är därföre bäft at med fmå prof fe fig visligen före, innan någon
ftörre koftnad användes, och intet altid fätta tro til dem, fom fäga
fig äga den konften at figera et flyktigt guld.

Guldprof. Härmed förftås fättet,.huru förfök fkola
anftallas på alla förekommande jord- fand- ften- och malmarter, famt
andra metaller, at finna om någon och huru ftor guldhalt därutur
kan bringas. Därvid förekommer

i:o, At utröna om gedieget guld finnes uti fand, hvartil
anledning kan tagas af det, fom under Guldtilverkning namnes vid
vafkning och amalgamering. Uti fmå prof, nemligen,
concentre-ras det tyngfta, genom vafkning på fichertråget, med de handlag,
fom måfte af öfningen läras. Om det är andre malmer, kiefer,
eller bergarter, forfares därmed på famma fätt, allenaft de forft
bringas til pulver, eller til fin fand. Det tyngfta, fom ej
bortfly-ter med vattnet, rifves då med qvickfilfver uti järn- eller
glasmortel, med varmt vatten. Det rifne qvickfilfret präflas genom läder,
men det, fom ej går igenom lädret, afrökes och glödgas på en
fkärfvel. Om det återftående får guldfärg, få tilfattes 4 eller 6
gångor få mycket bly, fom på famma fkärfvel uti proberugn
än-fjud les, då guldet famlas uti blyet, hvarefter det afdrifves på
ca-pell för at bringas uti rent korn.

2:o. Då guldet ej är fynligen gedieget, men kan uti
bergarter, eller andra malmer vara inblandadt, göres prof därpå, likafom
på filfvermalmer, i det fådan malm pulveriferas, blandas med 8 a
12 gångor få mycket körnadt bly och anfjudes på fkärfvel, til defs
alt är väl fmält och klart. De metaller, fom kunna förlikas uti blyet,
äro då däruti indränkte5 och detta bly får namn af Verkbly, fom
efter afdrifning på capeli lemnar filfver och guld tilfammans,
hvil-ka med fkedvatten fedan måfte fkiljas. Det forftås at alt bör
noga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free