Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
få at öfra digelen ftår Öfver härden. Däruppå eldas med kol, då
qvickfilfret drifves af hettan, per defcenfum, ned uti den undra
digelen, hvilken hålles fval med vatten, fom löper under härden
både in och ut. När det mäfta qvickfilfret på detta fattet är
af-drifvit och alt affvalnadt, uttagas guldkulorne och upglödgas var«
famt på et järnbleck öfver koleld, affvalas på kopparkaril och
fmältas fedan uti blyertsdiglar. Det afdiftillerade qvickfilfret
tvättas, präflas genom läder och förvaras til dylikt behof. Den
fligen , fom ej ingått uti amalgamet, famlas och vafkas åter på
Gold-Futte viffa tider!
Huru med vafkningen tilgår, fe detta ord och vidare i detta
ämne Delii Bergbaukunft, uti fjerde capitlet, famt Ferbers
Ab-b and lungen tiber äie Geb. und B er ga erke in Ungam, f. 8i* o. f.,
famt 128 o. f.
Innan denne procefs företages, förfökes dock fligen förft
genom vafkning, på et litet få kalladt Sicbertrig, om få mycket
gedieget gula däruti finnes, at det fört jenar renas på Goldlutten och
at undergå amalgamation. I annat fall kommer den til
råftensbru-ket och blyfrifkningen. Vid Schemniz upkommer genom
vafkning af det blyhaltiga bokmjölet tvenne forter flig, nemligen
Bly-Jlig och Kiesjlig. Den förra håller gemenligen fo procent bly och
I lod filfver på centnern, och hvar mark fådant fiffver håller
omkring fo denari guld. Kieslligen håller allenaft 3 denari
filfver på centnern, -men hvarje mark af detta filfver räknas at
innehålla fo a 6o denari guld. En denari är ungefär T4^:del af
af en mark, eller 16 lod. Jämnför orden Slig och Fajk.
3:0. På fmältningsvägen utbringas guldet utur fådane kiefige
arter, fom hålla ganlka litet biottadt och fynligt gediegpt, men det
mäfta guldet antingen uti fvafvelkiefen, eller ock uti bly-
filfver-eller andra metallers malmer inblandadt och inveckladt.
Denne fmältprocefs, fom i fynnerhet brukas vid Ädelfors
guld verk och egenteligen kan få namn af Guldfegring, beftår
kor-teligen däruti: at den gyldifke kiefen, antingen uti ftuff- eller uti
valkad kies, fmältes på vanlig fuluugn til Skår- eller Råftent fom
då innehåller alt guldet, och denne fkärften nedfmältes fedan uti
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
