Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den ena fidan ärt åt den andra, och ftundom äro flående« Uti
Sachfen få gångarne namn af Recbtfallende, när de hafva fitt hän-
?;ande åt Wäfter och fitt liggande emot Öfter j men viderfinnige,
å fnart deras ftupning> förhåller fig tvärtom $ men vid Schemniz i
Ungern tagas deffe ord i omvändt begrepp, få at de gångar, fom
falla ifrån Öfter til Wäfter, eller hafva fitt liggande åt Öfter och
hängande åt Wäfter, kallas där Viderfinnige. Se Bericbt vom
Bergbau, tryckt i Freyberg 1772 f. 23, och Ferbers Abbandl. aber
die Geb. und Bergw. in Ungarn, f. 13.
Uti en lodrätt fallande gång nämna? väggarne endaft efter det
-väderftrek, hvaremot de vända fig.
Gången fäges Jlå buk (wirft einen Baucb), då han vidgar fig,
eller blifver mägtigare på en kort längd $ men vid tiltagande
mäg-tighet händer ock at malmens halt förfämras (verliert fån adel),
eller af fämre arter, fåfom blende, kies, m. m. uttränges och
förorenas. Vid andra tilfällen kan en fådan malmbuk innehålla
riKa-fte arter, eller malmnäften, för en kort tid.
Näftan vid alla gångar finnas vifta kännetecken på
förändringar af gångartens färg, hårdhet och ikapnad, hvaraf kan flutas det
man fnart nar någon malm, eller förädling, at vänta; men detta
måfte läras af förfarenhet, emedan hvar och en gång häruti har
fitt egit förhållande, få väl vid malmens tilökning fom defs
afta-gande, hvilka kännemärken förtjena at af en bergsman under
gruf-vedriften noga i akttagas. Uti Delii Bergbaukunft anmäVkes at,
då uti hufvudgångarne vid Schemniz ofyndige mittler infalla, af en
feg lera, gör man fig intet hopp om malmfyndighet, men då defte
äffkäräs och qvarts med fpatiga arter börjar vifa fig, äro
gemen-Jigen goda malmmittlar at föTvänta. Vid Siebenbiirgifka
guldgån-garne märkes at en ljus hvit och klar qvarts altid är oädei, men
då qvartfen börjar blifva blåaktig, grå, brun och drufig, vilar fig
äfven gedieget guld. Vid Sala filfvergrufva börjar altid-
kalkberget vifa fig fkimmerblandadt., då malrp å ny o är at förhoppas. Se
vidare i detta ämne ordet Får ädling.
Där fmå fänkningar yppas uti långHutte berg, därunder pläga
framftrykande gångar ofta vifa fig malmfyndige. Malmförande
A a a a a 2 gång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
