Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Defle hornbergs-arter kunna delas uti: a) Qvartsridande, där
qvartfen öfverflödar och ikimmern är knapt fynlig. Sådane äro
getnenligen eldfafle och tjenlige vid fmältugnar under namn af Still’
ften. b) Skimmerridande hornberg, fom bedår af mycket fin- eller
ock grofbladig ikimmer, af fvart, hvit, eller grönaktig färg, ofta
hv,arftals inblandad med grynig qvarts. Den ldyfver fig med
täm-melig lätthet uti grofva hällar och är fåledes nyttig vid
hvarjehan-da murningar. Se Kongl. Vet. Acad. Handl. 1771 f. 7f.
Tätt och tälgfiensartadt hornberg, fom ej ikifrar fig, får namo
af Dickt Hornberg, vid fvenika bergverken.
Hornberg fortade Jirnftenar kallas någre förändringar af mera
järnhaltigt hornberg, fom hafva en lera til grundämne och af
naturen ej äro få hårda at de gifva eld emot fiål. De äga följande
allmänna egenlkaper, fåfom: at de brytas gemenligen uti färikiltä
gångar, antingen allena, eller vid andra malmer: falla vid
fönder-flagning uti ovifs figur: kunna med ftål rifvas och gifva därvid
någon lukt af lera: gäfa icke med mineralfyror: pulveriferade gifva
hvitgrått pulver, utan affeende på ftenens färg: blifva uti
rpft-ning rödbrune, men vid fiarkare hetta bringas Tätt til fvart
Ikum-mig fiagg; hålla 8> 10 til if procent järn. Sådane äro Binda,
Hornblende, Grånfteny Rådberg, Trapp. Se defla ord och Kongl.
Vet. Acad. Handl. 1774 f. 291.
Hornblende, eller Str&llkimmer, kallas en fvart, eller litet
grönaktig hornbergsart, fom har et trådigt och för ögat /kyggande
utfeende, liknande något när en ikörl, men faller ej uti få fiäta
och ordenteliga cryftaller.. Är aldeles opakt och defs trådiga
fam-manfättning kan -ef Ikiljas åt, fom uti asbeft 5 ej heller vifa fig
där-uti få tydelige fjäll fom uti ikimmer: kan rifvas med fiål och
gif-ver därvid et grått, eller grönaktigt pulver. Efter upglödgning
hårdnar det, får rödbrun färg och fmälter lätt til en fvart fiagg:
under rofining ofar det af fvafvelfyra och håller gemenligen 13
procent järn. För biåsrör löfes det i fal microcosmicus, men uti
alkali minerale, eller fal fods, ej fullkomligt, utan fonderdelas
al-lenaft däruti. Se Bb&gmans Opujc. Cbem. Vol. 11 f. 477 och 480.
1 i i i i Horn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
