- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
811

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dert, öre och penningar osmand, få at 24 osmand borde fvara
emot et öre och 192 osmund emot en mark, och det alt til
början pi 1630:talet, då ftändige hemmansräntor fattes, hvarvid
namnet Osmand äfven på många ftällen, fåfom Jordeboks perfedel,
blef bibehållit. Sedermera, efter Ikedde förändringar uti myntet,
anfes *t fat osmund mäfi lika med f hundert och betalas efter
Kro-no-värdie, näflan i alla orter, med f Dal. Silfvermynt.

Uti Wäfterås- och Stora Kopparbergs Län räknas en osmand
til 6 penningar; et pand til 6 öre och en hund, eller hundert,
(fom där är 128 osmundar) anfes jämnlikt med fy pund, eller til
en Dal. Silfvermynts värde, hvarföre et Fat> fom beftår af f
hundert, betalas med f Dal. Silfvermynt. — Hvart’fat håller netto
267 pund och då, efter i?83 års Kongl. Författning, fatets vigt, fom
Jur 2 lispand, tilläggas, blir defs bruttovigt 287 lispund, eller i
- det närmafte I7 fkeppund metall vigt. Månge framfarne tidehvarf,
och däruti utkomne olika Författningar famt förändringar, hafva
gjordt rätta fammanhanget af räkningsfättet med osmund mycket
inveckladt.

Huilk på fäges vid vallonfmide, när fmältflycket är för
litet och måfte påökas, til defs det får lagom florlek, hvilket iker,
fedan luppen blifvit fyrkantig flagen och då åter inflickes uti
fmäl-tare-härden at upvärmas, på det fättet at fmältflycket jfår en
til-ökning af nytt färikjärn, Ibm då gemenligen är illa verkadt, och
i anfeende hartil bör detta konflgrepp intet brukas. Det iker ock

Hvalf kallas vid några kopparverk den nederfla rad af
tegel-flenar på et fuluagns-bröfi, hvilka äro flälde på kant och tillika
formera en liten båge, eller hvalf, öfver agnsbröftet.

Hvalfftenar vid fiålugnar, fe Bränftålsugn.

fallan.

Hval, Se Trållboal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0827.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free