Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uri Holland, vid Faiance-fabriquerne, /kall, efter berättelfe,
brakas 3 delar bly emot 1 del tenn: Samma proportion innehål-
ler ock den Engellke gulaktige tennaikan, fom fäljes under namn
af Putti. Se ordet Potté och Gmeuns Tecbuifcber Cbemie $$.
628 och 629.
Hvitflinta, Se Qvarts.
Hvit Flufs heter uti proberkonften en blandning *af lika
delar faltpetter och hvit vinften, fom i fmå portioner efterhand
up-fättes uti väl upglödgad digel, at detonera och fedan med häftig
hetta fmälta, hvarefter den uti en varm järnmortel, eller på en
Varm häll, utgjutes, pulveriferas varm och förvaras uti väl tiltäpt
burk på et varmt ftälle, emedan den eljeft fnart deliquefcerar. Hvit
flufs kallas af några Sa! tartari extemporaneum, eller Sal
Drcs-denfe, och brukas af proberare til flufs uti digelprof, fom et rent
alkali fixum. Är i fynnerhet tjenlig vid glasmilfers fmältning.
Hvit Jårnmalm kallas en dels fpatformig, dels drufig, hvit
eller gulaktig järnmalm, fom efterhand fvartnar uti luften och
finnes äfven uti öpna Ikölar, ftundom vittrad, med dels {vart, dels
brun och dels gul roftfärgad ochra öfverdragen. Uti Ty (kland är
den allmänt känd under namn af Stablftein, Stablerz, eller Pftinz,
och finnes där til otrolig mängd på gan/ka många orter, hvareft
Smält- och Garfftdls inrättningar äro på denna malm anlagde, i
fynnerhet vid Éifenerz uti Steyermark. Den liknar dels grof- dels
grankornig kalkften, dels ock fjällig, eller tärnig kalkfpat, af
hvitgul färg. Ifrån kalk (kiljes den lättaft därutinnan, at den intet
gä-fer med fyror och uti öpen luft blifver brun, roftfärgad eller fvart,
i fynnerhet efter glödgning uti elden, hvarefter den ock drages är
magneten, men aldeles intet förut, ehuru den bäfta pflinzen ofta
håller öfver 40 procent järn. Den kallas med rätta Stålmalm, i
anfeende därtil at tackjärnet af denna malm, med mipfta möda,
afbränning och kol-åtgång, gifver det aldrabäfta, renafte och
hårda-fte ftål, och är därtil mera benägit än at gifva mjukt järn.
(Maken til ftålarten bör tillkrifväs defs halt af brunften. Se ordet Brun-
Kkkkk 3 ften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
