Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den öfrige redlkapen, fåfom Slitbräde, Slittulla m. m.,
förklaras under fina färlkilta namn och deras bruk under ordet Gärning.
k) Kummer heter den fyrkantige vattutäta fump, fom uti
gar-hyttan är af plankor fammanfatt och nedgräfven jämnt med
hytte-gölfvet, hvaruti Ikifvorne, eller fpritorne, afkylas, få fort de
dragas af härden.
l) JSåttfkofvel (Auftrageifen), hvarmed bly upfattes på
gar-kopparen vid Ungerika •Spieifs- eller garugnar.
’ m) Sprit gaffel (Spieifsgabel) är en fork, hvarmed fpritorne
uplyftas \yd tyfka garugnar.
n) Strykträd (Streicbholz) ät en träluta, hvarmed Cfla
afdraget göres vid tylka garugnar.
f:o. Vid Ådelfors Guldmalms-fmältning förefalla: Spikar,
eller fpett, hvarmed härden ränfas inuti ugnen: Afärkfpik a t taga
märke på Ikärflens ökning och Formfptk til formans ränsning:
Kofskrok och Fork, aldeles lika och til famma bruk fom vid Faiu
fulufmältning: Slaggftäng, det famma fom Slaggfpäng vid
kopparverken, tjenande at uppehålla forken: Rårbunke, en kolhurtke,
hvarmed blygods i prxcipitations-härden iröreS, kol afdragas,
eller öfverlkjutas, m. m.: Segertäng, en ftor tång, hvaruti
tackjärnet hålles, medan det i härden nedfmältes (Se Guldtilverkning):
Teftring, en järnring, hvaruti drifteften inllåsj Gletekrok, ett krokt
jämten, hvarmed gletegatan ränfas; Klyft, en tång, hvarmed
guldet, eller blicken, efter /lutad drifning, uttages m. m.
6:o. Vid Silfvermalms - eller blyglanfers fmältning förefaller
til ftörre delen famma /lags hytteredIkap, fom vid kopparugnar,
nemligen: Luta, Hammare, Kolbunke, Spett, Rånsjärn, Kratta,
Stickjärn, eller Slagbärr {Stecbeifen), Kolfat, Kofskrok, fom här
Ut-rifntngskrok kallas, och hvarom förklaring här ofvanföre kan
inhämtas under N:o 3. En hor del af den öfriga redlkapen är ock
nog allmänt känd under deras allmänna namn, fåfom:
Skottkärror, Släggor, Hamrar, Såll, Kolkorgar, Spadar och Skyfflar, Spett
och träklubbor. m. m.
7:0. Vid Silfverdrifning anmärkes:
å) Teftklubban af trä, hvarmed härdalkan jämnt inftötes.
b) Tefi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
