Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af tackjärn, fåfom kakelugnar, gallerverk m. m., for at därmed
fatta en fri/k järnfärg på en eljeft mörk yta famt at därigenom
dölja Ikarfvor och fmå fel. Af denna anledning lärer ock namnet
I’feniarga af Eifenfarbe upkommit, och är, under famma namn, i
fynnerhet bekant uti Skåne famt infördt uti Tull-taxan.
Islands A^at är et af den llrängafle vulcaniika hetta fmält glas,
af fvartbrun färg, i tunna kanter genomfkinligt, fotbrunt fom
rauch-topas, ganika tätt och hårdt, at det. rifver gement glas och ger eld
emot ftål: kan näppeligen enfamt bringas til fmältning och
fvårli-gen med borax: hvittnar och fmåfprakar uti elden. Genom che«
miik anal y fis hafva I oo delar däraf funnits innehålla:
Kifeljord - - - 69 delar.
Lerjord - - - 12 —
Järnjord - 9 —
Utan tecken til kalk, fom man förmodat. Se Hr. Bergmans Bref
til Hr. von Troil, infördt uti den fenares Isländ/ka refa, f. 346,
och Opufc. Cbem. Vol. II. pag. 204.
Islands agat finnes ömnigaft på öarne Island och Afcenfion,
där vidfträckte vulcaner utöfvat fm verkan j men förefaller äfven
på några andra ftällen. Uti Ungern träffas den i afrundade Ge»
fchieber vid Tokay och vid foten af berget i Marmarofch. Se
Ferbers Abbandl. iiber die Geb. md B ergwer ke in Ungarn, f. 271.
Herr Busser , uti fin Statskunfkap i. 146, omtalar väl en ftags
Islands agat, fom liknar bergbeck och antändes i eld, men har
genom et uppenbart mifstag förblandat denna glasart med den
på Island få kallade- Surturbrand, eller et med bergfettmä
imbi-beradt träd, fom äger den nämde egenlkap at brinna, hvarifrån
Islands Agat är vida /kild, fom af det föregående nogfamt kan ilutas.
Islands Cryftall betyder en klar kalkfpat, eller dubbelften,
ifrån Island (Se Dubbelfpat), och bör /kiljas ifrån Jsländs Agat, fom
be/krifves här näftförut och är en vulcani/k produft. Se Wall.
Syft. Min, T. 1 f. 140.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
