Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brunftenshaltige. Knapt torde ock något järn finnas, fora ej vifar
detta kännemärke på brunften.
B) Arfeniken har ock varit mifstänkt. at ftundom vara med
vifla järnforter förenad och förorfaka kallbräckta arten $ men
an-ftälde förfök öfvertyga både at arfeniken för denna egenikap olkyk
4igt anklagas, och at uti de malmer, fom gifva kailbräckt järn,
jntet fpår til arfenik kan bevifas. Ganlka fällfynt torde det ock
vara, om något arfenikaliikt järn kan upvifas, iå framt det intet
iir exprés tilverkadt af arfenikalifk kies, eller en med konft gjord
compofition.
C) Zinkf ehnru omöjelig at med konft inblanda, torde dock
uti ftora fmältningen af zinkhaltiga järnmalmer til någon liten del
kunna infinueras; men at den ikulle förorfaka en kailbräckt art, är
ftridande emot denna metallens förhållande med järn.
D) Blyerts (Plumbago), fom til utfeende famt i fjällig, hal
och fotande egenikap, fullkomligen liknar den allmänt bekanta
bly-ertfen, har funnits vara et vanligit refiduum, til mer och mindre
mängd, ifrån TV:dels ända til 6 procent, af olika järnarter .efter
deras uplösning uti fyror och i fynnerhet uti vitriolfyra. Denne
blyerts har under calcination förlorat hälften af fin tyngd, och
därefter lemnat en hvit kifelastad jord. Med faltpetter detonerad har
den gifvit en god del luftfyra, och fåledes funnits äga famma
be-ftåndsdelar fom allmän blyerts, nemligen luftfyra och phlogifton,
Utom den medföljande kifeljorden. Huru tackjärn, fom legat
bf-ver ifoår i faltfjövatten, blifvit helt och hållit förvandladt til
blyerts , fe Blyerts. Huru denne förvandling äfven kan låta fig
göra genom längfam calcination, uti fluten glödgningshetta, fes af
Järnets Hiftori’1, f. 198 och 234.
E) Svafvelfyran anfes i allmänhet fåfom följaktig uti alt
röd-bräckt järn och fåfom orfaken til denna egenikap, på den grund
at fådant järn altid erhålles af de malmer, hvaruti denne fyra
ty-deiigen kan bevifas. Hos detta järn har likväl fvafvelfyran,
genom chemifka forfök, intet kunnat uptäckas.
47:0. Efter 273 uptecknade rön hafva järnets närmafte be-
ftånds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
