Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifver då Kalk, eller faller fonder til pulver, antingen med vatten
eller uti öpen luft: kan .ej enfamt fmältas, men går med borax och
fal microcosmicus, under ftark gasning, til et vekt glas i fmälter
i fynnerhet lätt med gips til en hård, hvit och opak glasmafla,
liknande äkta porcellain: med qvarts fmäiter den til faft glas: med
eldfaft lera bakar allenaft tilfammans: med lika mycket alkali fixum
går ej til glas, men väl med mycket alkali: med glasgalla och
med falmiak går den til hvit flufs, fora genombårrar digelen. 4
delar kalk, eller krita, fmälta med en del Cryftallglas til en klar
glasmafla. En del kalk med 2 delar Blyglas går til genomlkinligt
glas.
Kalkflens fpecifiqua tyngd håller fig emellan 2,674 och 2,760:’
fåledes merendels lika med ren qvarts. Liten metalli/k halt gör
dock fnart ändring uti tyngden.
At ren kalkflen enfam ej kan fmältas, är i fynnerhet förfökt
uti den fträngafte hetta, fom med tilhjelp af eldsluft, vid lampeid
och med biåsrör, kunnat åfladkommas, utan at något tecken til
fmält-ning därvid vifat fig hvarken på ren kalkfpat eller hvit kalkflen.
Se Kongl. ,Vet. Acad. Handl. 1784, f. 127.
At kalkflen-af Herr Achard och flera blifvit fåfom fmähbar
per fe anfedd, kommet däraf at den antingen varit intimt
blandad med något ler- kifel- eller flufsfpatsämne, eller fmittad af
någon metallilk, i fynnerhet järnjord 5 eller ock at förföket varit gjordt
uti lerdiglar, hvaraf uti förening med leran, emot bräddarne,
for-glasning kunnat upkomma; men uti digel äf krita, eller kol,
för-bflfver den ofmältelig, fom fes af Herr Gerhards Verjucb eintr
Gefcbicbte des Mineralreicbs, 2 Del, f. 14.
Ytterligare bevis uppå ren kalkflens ofmältelighet uti
flarka-fte hetta kan ock intagas däraf, at på några orter, här i riket,
brukas masugnsftälle af en ren, hvit, groffjäilig kalkflen, bruten i
berg eller fafl klyft, fom, utan tecken til fmältning, uthändar denna
firänga hetta på några och 30 eller. 40 veckors blåsning. Den
flo-lägrige kalkflen, fom är med en hemlig lera inblandad, och äfven
de få kallade marmorarter, hvilka föra ådror och fläckar af andra
flenflag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
