Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under bränningen: gå väl då til kalk, men af mindre bindande
art än andre kalkftenar, i anfeende til halten af magnefia: äro
half-genomikinlige och fpraka intet i elden. Häitil räknas årfkillige
Italienlke marmorarter, fåfom Marmor Pariuin, Lychnites, coralli»
tieum, &c., utom flera färgade kalkflenar.
Det andra flaget får namn af IVajferftein, eller Porur, fom
har en biadig cryltallini/k fammanfättning: brytes uti rutformiga
kantiga ftycken: har fpeglande yta.: är ftundom half- och ftundom
fullkomligen genomlkinlig och fprakar uti häftigt påkommande
heb-ta. Härunder föres fåledes förft kalkblomma och den kalkjord,
fom uti naturliga vatten kan finnas uplöft, eller inblandad, och
hvan-af allehanda förändringar af ftalaäiter upkomma. För öfrigit föras
•hit alla förändringar a? kalkfpater, bladige, rotformige och på flera
fatt cryftalliferade, fom hos Cronstedt, Wallerius, von Born
och De Rom6 de i’Isle finnas befkrifne under namn af Spater.
Pfefferftein, Piperites, kallas hos Herr Gerhard, uti defs Mi*
neralogie 2 D. f. 207, en kalkften, fom är fammanfatt af fmå korn
fom peppar, ifrån ärters til vallmoge-fröns ftorlek. Den Ikall
finnas uti Mansfeld, vid Laublingen, uti mägtiga hvarf.
Huru kalkften formeras uti Italien af det ifrån Appenniniik»
kalkbergen nedrinnande vattnet, fe Ttavertino.
På många orter är i akttagit, vid höga berg af olika ämnen,
och där kalkften vifar fig, huru det underfta, djupafte och äldfta
bergflaget beftår af Granit, fom merendels blottad upftiger öfver
de andra til högfta fpets. Därpå och öfver graniten följer den
grofva, fandige, ikimmer blandade lerfluftern, eller Gneifen,
hvaröf-ver den tredje och öfverfta arten är Kalkften, fåfom fenare
tilkommen. Dock kunna åter däröfver ligga ännu yngre hvarf af Lera,
Kalk jord, Sandften, eller ock fådan flolägrjg kalkften, fom uti
flöt-fer öfver ftenkol och alunlkiffer anträffas. Se ordet Berg och Hr.
Ferbers Mineral-Gefcbicbte von Båbmen f. 305 utom hvad denne
ftore Mineralogen på många andra Hällen, uti flera defs fkrifter, til
denna anmärknings beftyrkande anfört.
At kalkften, eller defs jord, kan igenom tidens längd
förvandlas til flinta, eller kifelarter, hafva åtlKillige ftenkänaare med mån-
ga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
