Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti fådane reguliera Tkap nåder innehåller den fållan eller aldrig
någon annart metall än järn.
/) Svafvelkiefen utgör ftundom, antingen enfamt eller med an*
dra malmer, mägtiga gångar, (lundom fmala /kölar, och är defsutom
uti alla (lags bergarter ofta initänkt i cryfiallini/ka korn, eller
körtlar. Den är ockfå den allmännafle mineral, fom finnes i alla
länder öfver hela jordklotet. Infinner fig ofta vid petrificater af
fnäc-fcor, hafskräk och vegetabilier. Se ordet Kiesvandlwgar. 1
g) Uti öpen luft är den merendels benägen at genom vittring
fönderfålla, fortare eller fenare, alt efter fom den är mer eller
mindre rik på fvafvelfyra, och få fort luften hinner utdraga det
phlogifiiqua ifrån järnet, lom då återfiår uti form af roll, eller
ochra, och hvarifrån rödfärgen på våra allmänna gråberg få
öm-nigt upkommer. Den fom ej vittrar anlöper på ytan med blå, gula
och gröna färgor, af folhetta och luftens tilkomil, eller af
tilmak-ningar i grufvan.
b) Uti elden upglödgad vifar ihmdom fvafvellåga och ger
altid en qväfvande fvafvellukt. När denne mineral är aldeles borta,
återfiår järnet med röd eller brun färg. Den kopparhaltigé blir
mäft. mörk och den cikafte ändteligen Tvart, fom är et fäkert
tecken til kopparhalt.
t) Uti fiutit käril, eHer retort, med fiark glödgningshetta di- .
flillerad, afgår det mäfia fvaflet därifrån och återftoden är den röda
järnjorden, med mycket fvafvel eller vitriolfyra förenad, fom gör
åt den fedan efterhand drager fuktighet utur luften, löfer med fy*
rans tilhjelp något järn ocn formerar däraf vitriol, fom kan
genom utlakning tilgodogöras.
k) Mängden af fvafvel och järn är mycket olika efter
kie-fernes egenfkaper. I allmänhet hålla de klot- eller äggformige
kie-fer, med concentrilka firålar uti brottet, mäfi fvafvel och mind järn:
de cryfiallini/ke och mycket håcda däremot mera järn och mindre
fvafvel. Den rikafie och renade kan hålla 70 til 80 procent
fvafvel och fefien järn. Den allmännafie fvafvelkies, fåfom vid Dylta,
gifver omkring procent fvafvel, och det öfrige beftår uti järn
pch inblandad bergart, dels ler- och dels kifelartad. - Affådan kies,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
