- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
972

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vattukies Hr et mycket järnflarkt <5ch blekgult ZefverJTag.
Se Cronstedts Mineralogie §. i?3.

Med Kies förftås vid Ehrenfriedersdorfs tennverk i S’achfe«
ej annat än zwitter. Burftenkies betyder vid Schneeberg en
ftrå-lig kiés. Se Ferbers Min. Gefcbichte verfcb. Lånd. f. 189, 232.

jtårnvågg har i flora Kopparberget blifvit kallad en järnmalms*
blandad kies af mycket blek färg y iom bortkaftas tillika med
vat-tukiefen.

Svafvelkiefens nytta är mångfaldig. Däraf beredes det
oumbärliga Svafiet: den nödiga Vitriolen i alla konfler och handtverk,
famt den för trädverkets prydnad och beftånd gagneliga
R6dfårgen. Uti metallurgien är den det ypperfta medel til järnets
förflaggande, famt til de ädlare malmparticlarnes famlande af fpridda
malmer, genom fmqltning, til Skårften, med mera, fom af belkrif.
ningar om fmältverken och ännu mera vid otöfningen kan läras.
Härvid göres fornemfla affeende på den kies, fom innehåller det
mäfla fvafvel och minfla järn fom möjeligen kan finnas, hvilken
då af fmältare får namn af Stenkies, få vida bäfta fkärflen
därmed erhålles.

2:0. Arfenikalifk Kies> Giftkies, Hvitkies> eller järn med
ar-fenik enfamt förfvafladt, är väl här i riket mindre allmän än
fvaf-velkiefen, dock på fina flällen nog ömnig, fåfom vid Hällefors ^
Wafter Silfbergs och Löfås Silfvergrufvor här i riket, och vid ganika
många utländlka bergverk, hvilket grufvearbetare med hälfans
förluft ofta få röna. Den är i fynnerhet följaktig vid blygtanfer och
aldramäft vid färgkobolt, fom näftan aldrig är utan arfenik och få
nära lik med denna kies, at de med blott ögonkänning icke altid
kunna fäkert ikiljas.

Defs egenlkaper äro följande, fåfom:

a) At vara helt filfverhvit fom metall-compofition, antingen
flåltät, eller grynig.

b) Defs fpecifiqua tyngd är något ftörre än bos fvafvelkie»
och til vatten fom f til 1.

r) Faller ofta uti cryflallinilk form af många förändringar,
merendels uti oäaedrer, eller cuber med aflkarne hörn och kanter.

I den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0988.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free