Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ptrmalmer både här och i apdra riken. Den har en hög
meflings-gul färg, fom ikeiar i grönt, då han är fom rikaft, och får därföre
af grufve-arbetare ofta namn af grön kopparmalm. Brytes mäft uti
ftrykande gångar famt ftundom uti flock* och körtelverk, ej fällan
i följe med järnmalmer. Defs förnemfla matrix af gångarter
plägar vara fegt hornberg, tälgflen, fpeckften, ikimmer ocn ikinflag,
då allmänna bergarten är fältfpatsrådande, rödlätt, eller grå granit.
Gångar däraf gifvas ock uti hälleflintberg, men äro då gemenligen
fmala och ofta förtryckta. Defs förädlande artär i fynnerhet
qvart-fen. Uti kalkberg flår denne malmen gemenligen fpridd. Den
förefaller til utfeende af åtlkilliga förändringar,- fåfom: SI aggtåt ^
med glänfande yta och brott. — Stiltåt med matt brott , Staljhig
i Falun, fom är den rikafte och går ftundom til 30 procents halt.
— Grofågdy glänfande, kantig, är den allmännafle. —
Cryftalli-jferad, oäaedriik, uti Hvafsviks grufvan på Dahl famt uti Lovifa
grufva vid Sala; tvärtemot hvad Herr BergsR. Henckel förfarit.
— Hårdmalm kallas vid Stora Kopparbergs grofva den rikare, fom
då förer qvarts och är af den orfaken hårdunält. — Blåtmalm är
den fattigare, fom håller mäft fvafvel och järn och får egenteligen
kallas Kopparkies. — Lefverjlag är en rödbrun kies, fom håller
mycket järn och litet fvafvel. Uti Stora Kopparberget är den nå*
gon gång funnen vara kopparhaltig, men ej vanligen.
At til färg och utvärtes anfeende ikilja den gula
kopparmalmen ifrån allmän fvafvelkies, fordrar et öfvadt öga. Någorlunda
fäkert utvärtes kännemärke är det at den kopparhaltiga kiefen,
flagen emot flål, gifver ingen, eller ganika liten gniflaj men
fvaf-velkiefen flark eld med fv^fvellukt.
Uti Ungern, vid Herrengtund, får kopparkiefen namn af
Gelf-erz och håller där emellan 8 och 10 procent koppar. Se
Fer-bers Abbandl. Uber die Geb. md Bergm. in Ungarn f. 1^9. Vid
Oravitxa i Siebenbiirgen brytes.en kopparkies, fom är
öfverdra-gen och genomfatt med brun kopparhaltig ochra, och får där namn
af Briiberze. Se von Borns Briefe f. 27. Uti England ock
Flint-fhire, vid Holywell och Barras Rake, finnes gul kopparmalm uti
körtlar, fom äro omgifne med et ikal af violett kopparlazur famt
R r r r r r öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
