- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
1053

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

f:o. Kupfer graupen kallas den kupfergriin, fom finnes uti fmå
enftakade rundaktiga ftycken, med ojämn, fträf, eller taggig yta.

Kupfernickel har väl af några Mineraloger blifvit räknad til
kopparmalmer, förmodeiigen för defs kopparlika färg, men bedår
endad af Nickelmetallen med järn och fvafvei mineraliferad, jemte
nigon tilfällig kobolt och filfver, ntan minda fpår til koppar, om
icke med fynlig kopparmalm inblandad.

Kopparmalmerne kunna med dörre delen af de andra metal«
lerne vara fmittade. Guld och Silfver äro mäd altid följaktige,
få at äfven vår Svenfka Falu koppar innehåller däraf någon liten,
fad obetydlig del. Järnet är den allmännade följe/lagare och där«
näd Blyglans. Zinken är ej heller fällfynt, hvaraf händt at en kop«
parmalm, eller kupferglas, méd inblandadt zinkilkt blende, uti
digelprof gifvit en regulus, liknande ren meffing. Se Kongl. Vet.
Acad. Handi. 1745* f. 96.

Kobolt och Nickel äro vid de Tylka, i fynnerhet Saalfeldi/ka
kopparmalmerne, nog envife följe/lagare j men Vismut är därdädes
mera fällfynt. Tennet» eller defs malmer, gör ock vid några ut«

länd/ka bergverk dundöm fälfkap rhed kopparen, jemte
Antimo-nium och Arjcnik, hvilka metaller förorlaka mycken fvårighet,
kodnad och afgång vid kopparens gärning.

Kopparmåfla, eller Kopparfafran, är en ren koppar, fom
dundom fätter fig i form af fina hår, eller fom én måfla, uti öpna
rum, emellan råkopparen och den därpå öfverliggande
trottftens-lkif-van, fom upkommer, då vändrodverket varit råbrändt, eller Jkär«
den ej til fullo rodad, och utfpirar i metallifk form ifrån
trott-denen under afkylningen. På tylka heter den Kupferbaare. Uti
rika fkärdens • löpningar utfpira äfven fådane kopparhår och få namn
af Safran, eller Kopparfafran, i anledning af deras anlupne röda
och* gula fofraosfärg.

Kopparmulm kallas en jordartad ochra, tom håller koppar.
Se Kopparmalm, i;o d).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/1069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free