Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mena leror, fom kan nyttjas af krukmakare, eller til tegelflagning,
får namn af Leim, eller Lebmy til fkilnad ‘ifrån Letten, hvarmed
i fynnerhet förftås de fina, feta och lena leror, fom finnas vid
bergverken, eller uti bergens öpna ikölar och gångar.
Lerarter kallas åter de, fom äga lerans egenfkaper at vara
lena och mjuka emot känfel och verktyg, famt i fynnerhet genom
mer eller mindre ftark bränning uti eld blifva hårde och merendels
eldfafle, men intet alla hafva den egenfkapen at upblöttna uti
vatten, eller vinna därmed någon feghet.
Lerjord är det rena grundämnet uti leran, afikildt ifrån alla
främmande inblandningar, fom utgör bafis, eller der. förnemfla
be-ftåndsdelen uti ren alun, fom intet har betydande fmitta af järn.
Den kan faledes fäkraft erhållas af den ’renafte Romerika alun,
om den oplöfes uti diftilleradt vatten och alkali volatile aeratum
fmån/ngom, til full mättning, flås därtil. Lerjorden faller härvid
gan/ka ren och hvit,’famt räknas då för en af de fem enkla
jordarter, fom konften icke förmått vidare fördela, och hvilken utgör
en befiåndsdel icke allenafl uti leror, utan ock uti de flefta,-om
intet alla flenarter. Denne rena jordens fpecifiqua tyngd har
funnits vara til vatten fom 1,30? til 1,000. Se Bergmans
Sciagra-pbia Regni Mineralis, f. 79.
Ibland de leror, fom med vatten upblötte vinna någon
feghet, at kunna fåfom degfojrmige arbetas til hvarjehanda ämnen,
kan i fynnerhet märkas:
r:o. Eldfaft lera, fom uti fhrängafte hetta, vid en timmas
blås-ning uti fmedshärd, ibland uptände träkol, för en flark puft, icke
bringas til fmäitning, eller til flagg, ehuru den kan få en
glasar-tig yta. Den blifver ock däruti hvit eller grå famt få hård, at
den ger eld emot ftål. Sådane äro:
a) Hvit porcellains-lera, fom finnes uti Japan och China famt
på många orter uti Tyikland, England, Frankrike och
flereftä-des: den Chinefifke är ganfka hvit, kännes flräf och mindre feg:
den Sachfi/ke, ifrån Schneeberg, är äfven mycket hvit, men
talk-artad: kännes hal och lös, på lika fätt fom den Caffellka,
hvilken tillika ar mindre feg. Den Engelfka leran ifrån Corowalf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
