Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock uti mindre grad ärt den äkta porcellains-leran. Uti mycket
Aräng fmälthetta börjar den mjukna och fvälla, famt tjenar
fåle-des intet til äkta porcellain.
j) Franfk lera, fora i fynnerhet gräfves uti lerbrunnarne vid
Rouen famt hitföres uti /kepsiafter, tii mångfaldiga bejiof för
brän-ftåls-ugnar^ glasbruk, melfingsbruk, fockerbruk och chemilka
laboratorier. Är af åtikilliga färgor, fåfomfc Svart, mycket fet och len,
fprakar något vid haAigt påkommande hetta, men bränner Cg helt
hvit vid ftark glödgning och är ganlka eldfaft— GrJ, merendels
af lika godhet. — Bl Jäktig, med roftfläckar: är mera mager och
något mindre eldfaft. — Hvit, flräf och mycket fandblandad, med
gula roftränder. Ar litet kalkbiandad och mindre eldhärdig, famt
får då ecenteiigen namn af Sockerbruks - lera, eller Däckslera. Se
detta ord. Utom defs finnas uti Frankriket eldfafia leror af
åt-IkiJliga färgor och arter, på många orter, fom upräknas uti Herr
Macquers Di£t. de Cbymie, artic. Argille. Om lerbrunnarne vid
Paris fe Kongl. Vet. Acad. Handl. 174?, f. 287»
e) Engelfk lera kan vara af många förändringar, hvaribland
den hvita pipleran ifrån Cumberland och den mycket eldfafia grå
leran ifrån Sturbridge, uti Worchefterfhire, äro mäft bekanta, men
komma fallan, eller aldrig, hit til riket. Denne fenare, eller
Stur-bridger lera, är af mörkgrå färg: kännes torr och fträf af en
myckenhet fint inblandad och ganlka ren qvartfig fand, jemte fina, hvita
Ikimmer-particlar, utan minfia inblandning .af kalk. Finnes där uti
en ftenkols-grufva, fiundom til et 6 qvarters mägtigt lager, och,
ehuru ftenkols-brytningen därfiädes föga lönar fig, arbetas dock
gruf-van mäft at vinna denna lera, för defs fällfynta egenlkap at hvar«
ken fpricka eller fmälta uti den aldrafiarkafie hetta. Häraf
tilver-kas vid grufvan det ryktbara eldfafia teglet (IVbite Bricks)y fom,
efter åtlkiliig betingad form, fändes til London och flereftädes, för
gjutftåls-ugnar, glasbruk, m. m.
Hvit/era hafva väl någre mineraloger tagit för et namn på
eldfafia leror $ men af den nvita färgen kan intet enfamt dömmas
om defs eldfafia art, emedan fådane kunna beftå af föga lerjord
med myckea fin fand af hvit fältfpat, jemte kalkbiandning, fom gör
11. Dei.. C dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
