Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
angripit, där har det gula haft, beftånd. Det allmännafte gemena
leret blifver uti bränning rödt och uti fmälthetta, fåfom flagg, dels
{vart, dels brunt, och dels rödt fom lack, men aldrig gult. Den
fvafvelgula Holländ/ka klinkerten, fom fordom här i riket blifvit
nyttjad til källare-hvalf och fkorftenar m. m., finnes på mer än ioo:de
år icke hafva lidit någon förftöring af luftens åtgärd, då vårt
allmänna. tegel ej uthärdat hälften få länge. Se vidare ordet Tegel,
c) Råd ler a y Mer gellera, kallas häri riket en rödlätt lera, fom
gemenligen ligger hvarftals, eller fkifrig, under den gemena grå ieran.
De flefte forter häraf gäfa med fyror bch äro en art af mergel.
Finnes på många orter här i riket, men i fynnerhet utmed Upfala,
hvilken lera uti medelmåttig bränning blir ljusgul och nyttjas vid
faiänce - fabriquen i Stockholm. Andre arter af våra fkifrige
rödleror gäfa intet med fyror, och äro i fynnerhet märkvärdige däruti,
at de uti vatten med möda upblötas, och äro fåledes tjenlige at
därmed göra vattudammar täta m. m. Dén bränner fig blekröd
uti glödhetta och fmälter i ftark eld til fvart flagg.
d) Hvitlera, eller Moler a, kallas en mycket mager lera, fom
beftår mäft af en fin hvit mo med få litet fegt lerämne, at den
väl kan flås i form, men ej dre jas til käril på kruk makare-fkifva.
Finnes ftundom tämmeligen eldfaft 5 men i mycket ftark hetta
mjuknar den och fväller upp. Tjenar emedlertid väl til redningsler uti
fmältugnar, för koppar- och’ blyfmältningar, famt til murbruk för
masugnspipor och ftällen.
En mycket fin hvitlera fkall finnas vid Bergqvara gods i
Småland, famt uti Leichela focken i Öfterbotten. Den kännes fin fom
puder, och fmittar ifrån fig fom krita: gäfer intet med
mineral-fyror, men med ftark vitriolfyra har, under kokning, något
kunnat uplöfas, fom efter abftraétion gifvit alun til mer än vanlig mängd,
hvarfore den i fynnerhet recommenderas fom tilfats uti
alunfjud-ning, for den öfverflödiga fyrans mättning och aluns förökning.
Uti glödgningshetta behåller den fin hvita färg och hårdnar
något litet, men uti fmälthetta „blir flinthård med ljusgrå färg.
1 anfeende til defs egen/kap at icke allenaft gifva en’
betydande tilväxt uti alunfjudning, utan ock at bidraga til järnochrans
fällan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
