Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luchsfaphir, Se Luxfapbir.
Ludus Helmontii kallas efter de nyares trovärdigafte
forklaring en art flengyckel, figurat, eller marleka, fom tilkommit af
en Ikifrig ftenraärg, hvilken händelfevis fått någon befynnerlig
ikapnad, i det vine löfare hvarf blifvit af vatten utfrätte, då
hårdare körtlar blifvit qvarftående och formerat hvarjehanda löjliga
/kapnader. I anfeende til defs flarka inblandning af kalkå’mne,
lo-fes den näftan helt och hållit af faltpetterfyra, och för den gemena
leran Ikull., fom däruti ingår, fmälter den i ftark eld til fvart ilagg.
Se Wau.er.ii Lucubr. Acad. p. ifo.
Et fådant ftengyckel finnes uptagit utur et kärr vid
Ströms-holms flufsverk, befiående af en fior kalkften, med inblandade
järngranater af äggs ftorlek, fom (lå uphöjde uti en befynnerlig
ordning, under det at kalkften blifvit bortfrätt.
Stundom forekommer ock ludus helmonfii uti quadrige
tärningar, tilkomne genom mergellerans torkning, och är en art
mer-gelartad Tophus. Se De RoMé pe l’Isies Crijlallograpbie, 2:nd
tdit. T. I. ?6f.
]Luftfyra> Aer Fixus, är en af vår allmänna lufts
beflånds-delar, fom, i anfeende til defs betydande verkan uti mineral-riket,
här torde förtjena et litet rumj åtminftone at vara känd til någon
liten del af defs egenlkap i detta affeende, utan at gå in uti
någon underfökning, om denne fyra är den famma. fom de aldre
Chemifter forfiått under namn af Acidum Utiiverfah, Ctitbolicum9
Vtiguim, Hellemonts Gaz, eller hvad nyare Chemifter kalia
Acidum Pingue. Aer Fixus har den blifvit kallad för den orfak at
den fäller fig uti kroppar, utgör deras gluten och vifar ej fin lufe—
lika eller elaftiqua kraft, fört än den är (kild därifrån. Hr. Prof.
och Ridd. Bergman har gifvit den et mera begripeligt fven/kt namn
af luftfyra, jemte et redigare begrepp om defs egenlkaper, fom
utförligt kan läfas uti Kongl. Vet. Acad. Handl. 1773 f. 170 och
folj., famt uti defs OpufcuLa Cbemica, Vol. 1. fid. I och folj.
F 2
Et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
