- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
59

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

at tennet därpå fmalter., under gnidning på en fandflen, fom
löd-ften kalias, med tillagt harts. Se Lådbult och Lådften. Om då
blyet fmörjes med bomolja och litet harts tilkommer, fäller
tennet fig därpå, fom följer med lödbulten, få fort blyet däraf
up-värmes. På detta fätt tilgår med glasmäftares lödning på
fonfter-bly, och med lika handlag lödas äfven bleck/lagare- famt
tenngiu-tare arbeten. — Järnet är det enda, fom äfven uti fmedshärden
uti gToft ämne , kan fallna tilhopa med hvartannat eller med llål *
utan flaglod. Se Fålla och Sniffa, Men om förening Ikall /ké
uti fmärre arbeten, målle ock därtil flaglod af melflng eller
koppar bmkas, med tilfats af borax och cryllallglas. Små ringar af
järntråd kanna likväl vällas tilhopa, utan flaglod och utan
afbrän-ning, om de, efter en nätt fammanfogning, inläggas med pulveri.
feradt cryftaJJgias uti digel, fom fedan llälles uti den fträngalle
fraäithetta, fom för puft eller uti vindtugn kan åftadkommas. Om
järnets lödning och öfvergjutning få väl med röd fom med hyit
koppar, fe Järnets Hiftoria $. 143.

Lödbult kallas en liten klump af koppar eller järn, på et
järnlkaft, fom brukas i fynnerhet af glasmäilare, bleckflagare och
tenngjutare, at med tenn eller däraf gjordt flaglod löda bly- och
tennarbeten, eller förtent järnbleck, då tenn-flaglodet fmälter emot
den uphettade lödbulten och därmed, efter gnidning på lödflenen,
opdrages på det fom Ikall lödas. Se L&da och Slaglod.
Lödbul-tar göras fåledes af åtlkilliga Ikapnader, efter färlkilta behofver.

Lödja kallas vid (låhgjärnsfmide en vigt, eller et
tackjärns-lod uti fexkantig form, fom, efter den genom Kongl. Förordningar
Hadfaflade likare-vigten, /kall innehålla 22 pund och 2 market
Hapelftads-vigt, men bör likväl endall beräknas til 22 pund, då
de öfrige två marker kallas Slitningsmarker. Se detta namn
famt ordet Bergsvigt. Huru alla vid metallernes vägning i fiket
brukade olika lödjor och vigter kunde reduceras til viétualie-vigten,
fe Herr Plantins Tal vid Prxfidii nedläggande uti Kongl. Vet.
Acad. d. 7 November 1787.

H 2 Lödigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free