- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
83

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en gång undantagen, ehuru den merendels vill hålla sig gediegen,
eller fri ifrån mineralisation, eller är åtminstone benägen at skiljas
ifrån sin mineral vid tilkomsten allenast af vedlåga.

Silfver, koppar, järn, bly och qvicksilfver äro svaflets bästa
vänner och förbyta därmed sitt metalliska lynne til malm. Tennet
däremot har gärna arsenik i sällskap, hvarföre ock merendels
finnes arsenik, där tennmalmer vistas, fast sällan tvärtom. I
allmänhet kan sägas at malm ej är annat än en genomsvaflad och
arsenicerad metall. Jämnför ordet Mineralisation.

De öfrige mineral-rikets producter af salter, såsom alun och
vitrioler, få egenteligen intet namn af malmer, utan utmärkas med
egna namn, såsom Alunskiffer, Alunsten, Kies m.m.

Järnet, i synnerhet uti våra flesta svenska grufvor,
förekommer dock under namn af Malm, utan at innehålla något tecken
hvarken af svafvel eller arsenik, och behöfver ej mera, til ernående
af sin metalliska egenskap, än eldens verkan, tillika med et
bränbart ämne af kolen, uti en stark smälthetta, samt at därmedelst
blifva befriadt ifrån et främmande stenämne, som kunnat vara dess
intima följeslagare.

Malmerne förekomma, i anseende til deras olika läge i jordens
och bergens sköte, på särskilta rum, som efter deras beskaffenhet
få fina egna namn, såsom:

1:o. Uti Gångar, eller uti Drummer, hvarest malmen finnes:
a) Samlad uti Malmfall, uti stycken, Helskäft, eller Derb.b)
Spridd uti små gnistror och fläckar ibland gångarten, eller – c)
uti större Körtlar och Nästen.

2:o. Uti Stockverk, hvars längd och mägtighet kan vara mäst
lika, och hvaruti malmen gemenligen ej håller någon regelbunden
ordning.

3:o. Uti Flötser med alla förenämde förändringar; eller uti
Geschütte, som bestå af svaga malmdrummer, emellan vissa lager
af bergarter.

4:o. Uti Seifenverk, eller uti större och mindre stycken,
eller korn, liggande löse ibland jord, sand och sten uti jordytan,
och förmodeligen tilkomne genom malmförande bergs förstöring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free