Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna icke utan förlust på vasknings-vägen skiljas därifrån, utan
måste då häldre på skedbänken, fast med mera arbete, utsofras.
Lättsmälte malmer kunna på lägre eller så kallade Krumofen
tilgodogöras; men de som medföra hårdsmälte arter, järn och zinkiske
blenden, fordra högre ugnar.
Vid malmens beskrifning är således icke allenast nödigt at
anmärka deras medföljande bergarter och färgor, jämnförde emot
andra bekanta ting, utan ock at utnämna deras gry, eller
utseende i friskt brott, såsom: Slaggtäte, om de likna en bruten glasig
slagg; Kornige, som lätt sönderfalla til korn, eller gryn:
Gnistrige, som skimra med grofvare eller grannare gnistror: Skifrige,
som synas delade uti grofva skifvor; Bladige, som äro
sammansatte af tunnare blad; Fjällige, som bestå af skimrande fjäll;
Skyggande, som uti vissa vändningar emot dagen, eller uti reflection,
visa ömsom skimrande och ömsom mörk yta o.s.v. Derb malm
får den kallas, som intet innehåller några för blotta ögat
synliga bergarter.
Malmer, eller metalliska particlar, kunna dock för bästa
kännare ofta dölja sig under främmande drägt, färg och utseende.
Rothgülden, til exempel, förefaller ej alltid med sin bekanta höga
cinnober-färg, utan träffas stundom uti mörka oansenliga angefloger,
stundom uti rostfärgade fläckar, eller allenast som en röd järnochra
på kalksten, eller andra bergarter. Glaserz och fahlerz kunna ofta
på färgen anses för järnmalmer; veisgülden för kobolt, eller
tvärtom o.s.v. Ofta döljer sig äfven rika arter under det sot och den
smuts, som uti grufvor vankar, så at den, som äger inseende i
synnerhet vid ädlare grufvor och smältverk, aldrig kan vara nog
upmärksam på alt som misstänkt förefaller, eller äga nog sträng
tilsyn at icke, under smutsigt utseende, barnet bortkastas med
lögvattnet, eller en ädel art qvarlemnas i grufvan. Man får således
ej ledsna at flitigt nyttja blåsröret, äsjan, proberugnen och
sickertråget, som skaffar merendels säkrare kunskap, än många
folianters läsning.
Under namn af Malm förekommer ock i allmänna talesätt
en skör metall-composition af messing, bly och litet tenn, hvaraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
