Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skapnad vid masugnsbyggnad utstakas, göres vanligen i form af en
stege, som på det ena, längre, raka och upstående trädet kan
omvridas, och med det andra krokiga trädet formerar cirkelen til den
bukiga cavitet, hvarefter pipmuren updrages. Se vidare
Masugnspipa.
Masugnsfötter kallas på en masugn allenast de tvenne
främsta hörnen, eller pelarne, som bära muren, af hvilka den ena
heter Mellanfoten (Se detta ord) och den andra kallas
Utslagsfoten, emedan utslaget, eller järnets utstickning, sker altid åt det
hörnet, eller åt den foten.
Masugnsklot, Massor, eller Marsar (Eisensauen), kallas de
stora järnrusor, som efter slutad blåsning finnas uti masugns-stället,
bestående af halfsmidigt, eller färskadt järn, som smält tilhopa med
sten och ler af det utbrände stället, stundom til 3, 4, a 6 skeppunds
vigt, då malmerne varit af färskande arter. Desse massor kunna
sedan icke utan svårighet, och med mycken åtgång af kol,
nedsmältas på hammarsmedshärden.
Öfver forman, eller uti öfverstället, finnas ock ofta sådane
smärre järnfärskor, som i Tyskland Schwülen kallas och äro stundom
så smidige, at de, allenast efter stark glödgning, kunna uträckas,
och befinns då gemenligen vara rent järn eller stål. Se
Swedenborgs Afhandling de Ferro s. 60.
Masugnspipa (Schacht des Ofens) kallas hela inre smältrummet
uti en masugn, eller den ihålighet, där kolen infyllas och malmen
smältes ned. Sådane masugnspipor hafva fordom blifvit murade
uti fyrkantig form, som på åtskillige utländske orter uti Frankrike
och Tyskland brukas med förmån, hälst där lättsmälte jordmalmer
finnas. I stället för fyrkantige har man ändteligen uti någre
bergslager nyttjat åttkantige pipor; men sedan mer och mer blifvit
rönt, at för våra svenska hårdsmälte bergmalmer tjente hörnen ej
til annat, än at seg slagg och sörja däruti fäste sig, har man
börjat mura masugnspipor uti rund form, eller efter cirkel, som ock
nu mera på de flesta orter blifvit vedertagit. Där välartade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
