- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
118

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hårdsmälte malmer kan något trångare pipa brukas. Om den sten,
hvaraf en masugnspipa bör muras, se ordet Pipsten.

Til masugnspipans bestånd bidrager ganska mycket, at pipsten
är af eldfast art och ganska tätt sammanfogad. Den starkaste
pipsten bör brukas vid ställbandet och til korsbandet, eller buken –
En pipa af tjenligit slaggtegel har uthärdat 6 blåsningar, til 36 a
40 veckor hvardera, då goda och ej skärande torrstens-malmer
blifvit brukade. – En väl murad pipa däremot, af en något lös
Roslags sandsten, bör uthärda minst 10 blåsningar. Härmed
jämnföres vidare orden Pipsten, Slaggtegel, Upsättningsmål.

Masugnsställe (das Gestell) kallas uti en masugn det
rummet uti bottnen af pipan, som, efter Ställmästarens konst, bör vara
ganska starkt sammansatt och muradt af eldfasta lämpeliga stora
stenar, at kunna emotstå den häftiga hetta, som här upkommer af
stängaste bläster, och under det at det neddrypande smälta järnet
här samlas. Bör uti en ständig smälthetta, utan ommurning,
kunna uthärda 2 a 3 år, och således vara den aldrastarkaste af alla
härdar uti smältugnar.

At närmare förklara masugnsställets sammansättning, med
därvid förekommande brukelige konstord, tjenar Tab. XXIV Fig. 3
och 4. Fig. 3 utvisar Stället med et stycke af utanmurarne uti
plan, tagen jämnt efter öfre kanten af sidstenarne och upritad efter
scalan N:o 2, sådant som mäst brukas för goda och lättsmälte
malmer.

a, b, Sjelfva ställets botten (der Bodenstein), efter längden.

c, Medelpuncten, eller lodtråden, uti kärnlineen.

d, d, Ryggsten (Rückenstücke), som vid ställets inmurning först
inpassas och fästes. Består af en stark och tjock häll af eldhärdig
Sand- eller Tälgstensart.

e, e, f, f, Sidstenarne af dylik sten. Brukas ock med god verkan
af ren hvit kalksten. De måste vara väl huggne och tätt
passade efter bottenhällen och emot ryggsten. Om tjenlig
stenart til stället se Ställsten.

e, e, Formväggen, (Lagerstein, Formstücke), som inlägges näst efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free