Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Närmare uplysning om ställets inrättning i allmänhet lärer af
ritningen, efter därhos bifogad scala, kunna intagas. Jämnför
orden Ställsten och Storställe.
Materia, eller Matter, kallas af arbetare vid Andrarums
alunverk, och flerestädes, den svarta alunskiffern, hvaraf alun utlakas och
kokas. Denne skiffer är skiljaktig ifrån den, som brytes vid
Garphyttan uti Nerike och beskrifves under ordet Alunskiffer, allenast
uti följande omständigheter, såsom: at den är något mera hård och
svart: innehåller mera järn och svafvelsyra, men mindre bränbart,
eller bergolja: brinner således intet med så stark låga, at den kan
nyttjas til alunsjudningen, såsom Garphytte skiffern, men håller dock
hettan uti rostning, efter antändning med underlagd ved.
Brytningen sker här på vanligt sätt med brottstänger, kilar och
stenjärn. Samma följeslagare, som vid Alunskiffer anmärkas,
nemligen orsten, kiesbållar, eller berg-ägg, och spatdrummer, med mera,
finnas äfven uti här varande vidlöftiga grufvor, där denne så
kallade materia brytes.
Materia kallas ock vid stålbrännerier, af arbetare, fint
stampade och risslade björkkol, hvilka med, eller utan en liten
inblandning af träaska, nyttjas at därmed inpacka järnstängerne, som skola
förvandlas til stål uti stålugns-kistorne, så at den ena stången,
förmedelst mellanpackad materia, ej rörer den andra. Herr De
Reaumurs föreskrifver composition til en sådan materia af 2 delar
Skorstens-sot, en del Kolstybbe, en del Aska, och 1/2:del Koksalt,efter
vigt tagne och väl blandade; men uti England brukas ensamt
pulveriserade löfträds kol med bästa verkan. Herr De Reaumurs
composition kan dock med förmån nyttjas uti mindre stålbränning,
som göres uti diglar, då mycket hårdt stål åstundas, hvarvid en
liten inblandning af höns- och dufveträck äfven gör god verkan. Se
Järnets Historia s. 152, 945-966. – Det bör dock anmärkas
at, ehuru koksaltet uti stålbränning bidrager til stålets hårdhet, så
medföljer dock den olägenheten, at sådant stål blifver i högsta
måttan benägit at taga rost af den inträngande saltsyran, både för och ᛆ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
