- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
128

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af detta frätande fublimat göres äfven uri Amfterdamer fa«
briquen den bekanta Mercurius Dulcis på det lattet, at defs
frätande egentkap betages genom ftark fammanrifnir.g med rent
qvick-Jilfver, och medelft en ny fublimation, fom itereras en eller tvenne
gångor, til defs detta dulcifierade fublimat blifver ganlka hvitt, uti
fmå Ikinande fjäll, och ej vidare gifver den minfla fmak på
tungan $ men blifver citrongult, om det rifves uti mortel med en ftöt
af järn. Det är nu tjenligit til invärtes bruk uti medicin.

Det frätande fublimatet är däremot invärtes et af de häftiga.
1te dödande förgift, men brukas mycket i konfter och handtverk,
i fynnerhet af guldarbetare, at därmed bringa et ofmidigt guld til
högfta fmidighet på det fättet, at litet af detta fublimat kaftas uti
flera reprifer på det uti digel fmälte guldet, innan det utgjutes,
hvarvid den häftigt upftigande förgiftiga röken på det förfiktigafte
bör undvikas. Uplöft uti vatten fälles qvickfilfret därutur helt
rent på guld, filfver, koppar eller mefting, fom däruti indoppas,
hvilket äfven gifver anledning til fublimatets nyttjande uti anqvick«
ning vid förgyllningar, m. rh.

Om denne tilverkning fe Ferbers Mineral Gefcbicbte
verfcbie-iener Länder, f. 348 och följ.

Om et gedieget, eller naturligt fublimat, fom blifvit träffadt
uti Zweybrticken, fe ordet Qvickfiljvermalm.

Mergel, Jordmärg, kallas egenteligen en kalkblandad lera, då
kalk och lera äro ungefar til lika delar af naturen förenade. Defs
fömemfta och allmännafte egenlkaper äro:

a) At den gäfer med fyror, i fynnerhet med fkedvatten och
vitriolfyra, men uplöfes dock intet fullkomligen.

b) Uti vatten lagd faller äfven däruti fonder, med fmå up«
fligande blåfor.

c) Uti luften är äfven benägen at vittra, eller förfalla til en
fin mull.

d) Uti lindrig hetta bränd, eller calcinerad, fuger vattnet med
häftighet til fig och fatefcerar, eller mjölar fig efterhand.

e) Uti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free