Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De öfrige indelningar af mergel, fom tagas af defs olika
ut-feende, färg, läge uti jorden m. m., och hos Engelfke Au&orer
finnas uptagne under namn af Kowfbeet Marie, Steelmarle,
Clay-marle, Papermarle &c., tyckas häldre bidraga til oreda, än
up-Jysning. Duxmergel ikall vara det famma fom Plinii Marga
To-pbacea, eller af famma ämne fom marlekor.
Utom England, där den förnemligafi brukas til åkerbrukets
förbättring, finnes den och nyttjas til famma ändamål uti alla
Eu-ropeilka länder.
Vid byen Lenglern, någre mil ifrån Göttingen, finnas
anfen-.liga mergelgrufvor, ifrån 10 til 20 alnar djupe. Mergelarterne
förefalla här i fynnerhet af fex förändringar, hvarftals under hvarandra
belägne, och öfverft betäckte med fvartmylla, famt näft därunder med
en lös tophus, eller få kallad Duckftein, til någre fots djup.
Mer-gel-hvarfven ikiljas med egna namn, fåfom gr of och grann
Pipen-mergel, Fabl- Hvit och gul mergel m. fl., hvaribland
pipenmer-geln räknas för den bäfia och fäljes famt föres uti otrolig mängd
til vida däromkring belägne orter för åkerbrukets behof.
Jordmergelens, eller mergelens, nytta är allmänt bekant,
nem-ligen at den tjenar til åkerjordens gödning och Växters befordran,
i fynnerhet om gödfel af djurriket tilkommer. Defs mer och
mindre ikickelighet til detta ändamål beror väl mycket af defs olika
art, men til en ftor del af deft jordens egenikap, hvartil den [-blandas}-] {+blan-
das}+} om den behöfver hjelp af mergel, eller intet} huru och när
mergeln kan vara tjenligafi} om den förut bör brännas, eller
nyttjas rå o. f. v. Defs förnemfta nytta tyckes böra vara på fur
eller våtländig jord. Härom kunnä läfas Hr. Prof. och Ridd. Gadds
Afhandl, om Svenfka Landtikötfelen} Andreæ Abbandl. iiber die
Erdartcn f. 20? o. f.} Beaum6 von Tbont med Pörners noter.
De jordarter, fom innehålla mer än tre fjerdedelar kalk emot
lerjorden, böra rätteligen icke få namn af mergel, utan kunna då
kallas lerblandad kalk. Sådan är den hvita jorden, fom får namn
af Bleke. Se famma ord. På lika fätt kan den lera, fom
innehåller mindre än en fjerdedel kalk, få heta kalkig, eller kalkartad
lera, Mergeller a, eller Lermergel, emedan den då är mindre tjenlig
at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
