Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med konft kanna mäft alla metaller mineraliferas, eller
bringas til likhet med natnrliga malmer, allenaft med tilfättning uti
ImäJthetta med fvafvel enfamt, eller med blandning af arfenik och
ftundom med antimonium; Om, til exempel, guldkalk fmältes
med 5 eller 6 gångor få mycket järn, och tilräckeligit fvafvel,
jem-te glasgalla, tilfättes, blifver däraf en art gyldilk kies. Silfvermalm,
til exempel Glasen,, göres uti iluten digel af i del filfverfil med
4 a 6 delar fvafvel, eller med cinnober 3 delar, ftratificerad och
fmält; Blyglans af blykalk, fmält med tillagt fvafvel}
af antimonium och filfverkalk} W på famma fatt, då
litet tenn och arfenik tillägges; Hornerz af filfverkalk ,iäld med
kok-falt och enfamt fmält} gedieget Hårfilfver iås af rothgiilden, om
den hålles uti långfam mörkröd glödgnings-hetta. Tennmalm, til
exempel Zinngraupen, erhålles af tenn, antimonium, fvafvel och
arfenik, til lika delar, jemte 2 delar fand, fammanfmälte}
Svafvel-kies af 1 del järnfil méd 6 a 8 gångor få mycket fvafvel}
tilblan-das Kopparafka, få blifver däraf gul kopparmalm. — Om jemte
litet fvafvel ’tages mäft arfenik. til järnfil, blifver däraf en
Mifs-pickel. — På lika fätt kunna alla de öfrige hela och halfva
metaller mineraliferas til någorlunda likhet med deras malmer, då man
utrönt beftåndsdelame. Om de konftige och vid fmältningar beT
fintelige malm- och ftenlike ämnen fe Cronstedts Inträdes-Tal,
hållit för Kongl. Vet. Acad. IT)4*
Det har länge varit bekant, at hvarken guld eller zink kunna
■ ingå någon förening med fvafvel, eller enfamme därmed
blifva-mineraliferadé. Sedermera är funnit at, om guldet är allenaft til
en liten del förenadt med järn, kan denne blandning med tilfats
af fvafvelkies eller fvafyel fmältas til en ikärften, hvaruti guldet
är få fordelt, at intet gedieget däraf kan röjas, hvarken genom
microfcop för ögat, ej heller utdragas genom den förfiktigafte
valk-ning. På detta fätt förhåller fig både den Svenika och Ungerika
Guidkiefen, och i fynnerhet den få kallade , fom be-
ftår både af guld, järn, zink och fvafvel} hvilket gifvitftörre
delen af fenare tiders bergsmän all anledning at tro, det guldet i
följe med järn kan af fvaflet vara mineraliferadt, men fedan Herr
VON
__1 1_C CT I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
