Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
centnerh m. m. Se Weisgiilden. Den hyita tennhaltiga
kopparmalmen, fom afven får namn af fFeiserz, är gulaktig och röjer
fnart fin kopparhalt uti Ikedvatten. Se Kopparmalm. Svårare kan
mifspickeln af blotta anfeende /kiljas ifrån kobolt, hvilken fenare
likväl vifar något mera mörk och uti rödlätt ftötande färg, i
fyn-nerhet efter något liggande uti öpen luft, hvaruti den ändteligen
antageret rofenrödt be/lag; gifver äfven, efter roftning, fin närvaro
tilkänna med denna färg, under uplösning uti Ikedvatten. Flere
kännemärken nämnas under ordet Kobolt.
Miiy, Se Atramentften.
Mittel, eller Bergmittel, kallas af bergsmän den bergart,
eller det berg, fom ligger emellan tvenne gångar, eller malmfall, i
fynnerhet då de äro nära utmed hvarandra belägne.
Någre förftå med mittel en bergart, fom ilöter til och
infaller uti gångar, famt efter defs olika verkan däruppå antingen får
heta ädel, då den medför förädling j eller oädel, då malmen däraf
förtryckes, eller förfämras. Dödmittel är egenteligen den oädla
bergart, fom på djupet aflkär gångar och malmfall, eller
åtminfro-ne få förtrycker dem, at de ej vidare äro arbetsvärdige.
Merendels qvarblifver likväl et fpår af gången, eller en fmal lofsna, fom
ftryker fram genom fådane dödmittler, och, då derf efterföljes,
träffas malmen åter i t il tagande. Utaf okunnighet om dylike
förtryckande arters belkaffenhet, och fättet til malmens åter
uptäc-kande, hafva ganlka många eljeft lönande grufvor blifvit ödelagde.
JämnfÖr ordet Fårtryckmng.
Mjöl kallas vid bokverk det gröffta gods, hvilket fåfom tyngd
lägger fig uti den förfta fumpen, eller Afjålkiftany fom är närmad
til fprundblecket. Häraf blifver genom va/kning Mjöljltg. Se
Vafkning.
Mo, Mojord, eller Ljungmark, Glarea (Staubfand), är en ganlka
fin fand af qvartsartad natur, och liknar til dels finhet en
pulver-artad jordart. Under mo räknas åtlkillige förändringar, fåfom:
i:o. Form-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
