Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gedieget filfver och får då namn af filfvermulm. Uti Tylkland kallas
den ömfom Scwarzgulden och Mulm. Se Silfvermalm ocb
Glaserzfchwärze. Kopparmulm befkrifves under ordet Kopparmalm
1:0 d), famt Koboltmulm under fitt egit namn.
Mundera är vid meffings tilverkningen mäftarens göromål at
med en liten järnfpade, fom Lingor kallas, ränfa och omröra
mesfingen uti den ena digelen, få fort de andre däruti blifva
uttömde , at den fmälte metall-blandningen blifver ten och klar famt väl
fkild ifrån muldan.
Mundloch är et tyfkt ord, fom betyder en ftolls utgång i
dagen, eller defs förfta öpning, hvarifrån den börjar gå under
berget. Här i riket fäges dock merendels Gima.
Mundftycke kallas vid meffings-bruken en bred järnplåt,
fäftad vid främfta ändan af den undra gjutften, hvaremot meffingen
gjutes utur krukan emellan ftenhällarne.
Mundyk, Se Mondyk.
Munk är en fvarfvad ftamp af meffing, fom paffar nätt uti
en ring af famma metall, hvilken Nunna kallas, och nyttjas at
därmed formera de fmå käril, fom, under namn af fkärflar och
capeller, tjena til förflaggnings- och afdrifnings-prof vid
proberkamrar.
Murbruk (Mörtel) är et nog allmänt namn på en blandning,
hvilken merendels beftår äf en del bränd kalk med 3 delar torr
och mullfri, något grof, qvartfig, eller fältfpatsartad fand,
fammanarbetad med lagom vatten til en fladig många, fom väl
fläpper murflefven, eller fpaden; men at få denna mänga få
befkaffad, at den väl häftar tegel och ftenar tilfammans, famt med
tiden ftenhärdas, har länge varit en prisfråga, hvaruti ganfka
mycket blifvit konftladt och förfökt, för at ändteligen kunna påfinna
de gamlas förmenta hemlighet, hvarigenom murar ägt beftånd uti
flera hundrade, år. Därvid tyckes likväl tiden hafva uträttat mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
